Dåligt underhåll av godsspår oroar skogsbolagen

Samtidigt som miljarder investeras i persontrafik på järnvägen genom höghastighetståg släpar standarden efter på godsspåren. Där går transporterna ibland i endast 20 kilometer i timmen. Skogsbolagen är allvarligt oroade.

Södra Skogsägarna är en tung och viktig industri med 50 000 medlemmar, säger Lena Ek som sedan maj 2015 är styrelseordförande.

– Den industrin måste få ut sina varor, ut ur skogen, till sågverken och massafabrikerna och vidare ut till kunderna på en världsmarknad. Skogen är vår största nettoexportör, det vore rimligt om det mesta kunde gå på järnväg. Det går inte i dag.

Tillsammans med övriga skogsbolag har Södra starka åsikter om kvalitén på landets godsjärnvägar.

Största bristerna i godstrafiken

– Det talas ofta om bristerna i tågtrafiken, och då menas persontågen, och där finns brister, men de största bristerna finns inte i persontrafiken som de flesta tror utan i godstrafiken, säger Lena Ek.

Hon sammanfattar:

– Skogen måste få ut sin råvara. Det brister i underhåll, det måste investeras

Göran Örlander, skogschef hos Södra, ger exempel på linjer som inte tål tyngden av transporterna, som bland annat Stångådalsbanan och sträckningen i Dalsland mot Vänersborg.

Mellanskog har också upplevt kvalitetsbrister, speciellt när man kör tunga transporter.

På Holmen Skog säger presschef Ingela Carlsson att det främst är logistiken inte kvaliteten på spåren som spelar in. När det tar för lång tid och när punktligheten fallerar blir det ofta lastbil eller båt i stället för räls.

Generellt problem

På branschorganisationen Skogsindustrierna talas om ett generellt problem.

– Många företag vill föra över gods till järnväg men kan inte eftersom kvaliteten är för låg på järnvägsspåren, säger Karolina Boholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna.

Speciellt på landets alla lågtrafikerade banor är standarden alltför låg.

– Banorna underhålls inte ordentligt, det blir kapacitetsproblem, det finns trasiga växlar. Även om regeringen satsar räcker inte det. Landet Sverige har en stor infrastrukturskuld, säger Karolina Boholm.

Hon menar att investeringarna främst går till banor där det åker många tåg, det betyder främst de olika stambanorna och kring storstäderna.

Underhållet eftersatt

– På övriga banor är underhållet eftersatt.

Karolina Boholm nämner norra Ådalsbanan, Kramfors - Sollefteå, som exempel.

– Skötseln av den banan äventyrar säkerheten. Alternativet är att lägga ner den.

Karolina Boholm är oroad av utvecklingen.

Nedmontering pågår

– Det pågår en nedmontering av tågkapaciteten i landet samtidigt som de flesta bolag vill transportera mer gods på järnvägen.

Logistiker Thomas Frick på Södra Skogsägarna delar den oron. "Förfallet är påtagligt" menar han och tiden mellan beslut om investeringar och till när spåret är klart är mycket lång. "Ledtiderna är gigantiska."

– Vi måste få våra råvaror till industrin och då behövs en upprustning av järnvägsnätet, säger Thomas Frick.