I ett genmäle påstår författarna att hela vår argumentation bygger på missuppfattningar, eftersom vi skulle hävda att resultaten står och faller med några antaganden rörande ett av sju scenarier. De menar att vi ägnar oss åt smutskastning, att vi är raljanta och negativa, att vi står ensamma i vår uppfattning som skiljer sig från kollektivet av alla världens klimatforskare och agronomer, samt att vad de har gjort är en mer noggrann analys av matens klimatpåverkan än vad andra har gjort. De anser också att vi menar att de har ”hittat på att matsektorn är en del av klimatproblemet”, vilket skulle vara ”helt barockt!”. De menar att vi saknar en vetenskaplig grund för vår argumentation.
Läser man deras vetenskapliga artikel parallellt med vår artikel, ser man att vår kritiska analys väsentligen är korrekt, och att de i sitt genmäle den 10 juni blandar bort korten för Land Lantbruks läsare. Vi har en god vetenskaplig förankring i dessa frågor, och vi står ej isolerade i vetenskapssamhället i den kritik vi för fram och i våra ståndpunkter.
Med vår första artikel utmanade vi författarna till en debatt givet vetenskapens etikettsregler. Med detta utmanar vi också vår egen kompetens. Är vi så svaga i vår analys som de i sitt genmäle hävdar kan de enkelt i en offentlig debatt visa det. Eftersom de väsentligen saknar kompetens om jordbrukets växtodling, husdjursskötsel och faktiska effekter i den yttre miljön, och vi har god kompetens i dessa delar, även i ett internationellt vetenskapligt sammanhang, vet de att en offentlig debatt med oss baserade på fakta kan bli besvärande.
Har vi rätt i vår förståelse av dessa system kommer de förslag som dessa forskare för fram att inom 20 år bidra till ökande flyktingströmmar globalt på grund av kraftigt ökad svält, och ökad tropisk avskogning. Sverige kommer väsentligen att planteras igen för att från det som tidigare var jordbruksmark som producerade mat till människor, istället via energiskog och granskog producera energi och annan råvara till våra maskiner och tekniska system. Varför detta sker visar vi i våra vetenskapliga bidrag.
Skillnaden i våra bilder av verkligheten är så stora, och konsekvenserna av att styra vårt hållbarhetsarbete från felaktiga hållbarhetskartor likaså, att vi härmed uttryckligen utmanar denna forskargruppering på en offentlig debatt om idisslares roll i ett jordbruk som bidrar till ett hållbart Sverige. Med detta prövas hållbarheten i våra respektive hållbarhetskartor samtidigt och likvärt.
I en längre artikel ger vi den analys av den vetenskapliga artikeln som är grund för vår tidigare artikel i Land Lantbruk. Vi förmedlar den gärna.
undefined
undefined