Under sommarens resor i Sverige kommer den som vill, och har förmågan, se effekter av matproduktion i landskapet. Maten har genom tiden skapat och format vårt landskap. Vår landsbygd är på gott och ont omformad för att föda oss människor. På gott när produktionen sker med naturen och platsens ekosystem. Emot när ingrepp görs som förstör den långsiktiga produktionsförmågan eller tränger ut annat liv.
All matproduktion har miljökonsekvenser. Men det är stor skillnad mellan produktion på marker som sedan länge varit brukade eller betade och har unika värden just i att fortsätta vara brukade. Jämfört med produktion som sker genom att tidigare opåverkad mark som regnskog och naturmarker tas i anspråk. I det första fallet har produktionen en positiv miljöpåverkan och i det andra fallet en negativ. Byter vi ut den första mot den sistnämnda får vi en dubbelt negativ effekt. Detta sker nu när vi ersätter inhemsk produktion med importerad. Den senaste femårsperioden har åkerarealen minskat med 1,8 procent och de senaste 50 åren med 15 procent. Ängs- och hagmarkerna har haft en än mer drastisk utveckling. De som finns kvar idag är en spillra jämfört med för 100 år sedan. Ändå försvann ytterligare 18 procent 2003-2013.
På många håll i världen har vi en utveckling där matproduktionens yttersta syfte är att producera maximalt till minimal kostnad nu. Resultatet är en produktion där endast ett värde skapas; mat. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och djurskydd underordnas ofta. Ibland kallas dessa bygder oljeriggslandsbygder.
I Sveriges brutna landskap finns inte förutsättningarna för oljeriggsproduktion. Tvärtom, har vi möjligheter att uppfylla flera mål och skapa flera nyttor samtidigt. Matproduktion, biologisk mångfald, friska djur, sysselsättning, attraktiva landskap som höjer fastighetspriserna och en landsbygd att verka och leva i. I dessa system produceras fler samhällsvärden än mat. Och det kräver insatser från brukare.
Brukaren behöver få betalt för de kostnader som det innebär att producera mer värden än mat. Brukaren behöver även en funktionell landsbygd att leva och verka på. Många marker slutar brukas för att de är olönsamma och dåligt arronderade. Men, även andra faktorer är viktiga. Lantbrukarna behöver kommunikationer och bredband som alla andra. Det behövs en lokal arbetsmarknad och service.
Endast när vi ser och värderar samtliga värden kan vi förstå vad som krävs för att bevara dem på sikt. Jordbruksmarkens nedläggning i Sverige har en lång historia, och det är dags att vi tar orsakerna till detta på allvar.
undefined
undefined