Dags att bädda om i sänghalmen
Att den svenska livsmedelsproduktionen minskar har nog Inte kunnat undgå någon.
Vi framhåller med all rätt från branschen att samhälle och myndigheter borde underlätta, förenkla och effektivisera till nytta för branschens villkor.
Detta blir dock inte trovärdigt när vi själva finansierar ett rekordstort antal egna intresseorganisationer vars produktivitet klart kan ifrågasättas.
Ständigt skapas nya projekt och nya allianser och vi ser sällan några resultat eller effekter, inte ens rapporter och ärliga analyser av vad man åstadkommit.
På något vis har detta blivit ett "stat i staten"-fenomen. En inre lantbruks-intellektuell krets projektiserar runt med allmänna och självfinansierade medel utan att vi kräver att få se resultat och nytta!
Precis likt alla andra överorganiserade system blir det kollegiala det gemensamma intresset. En ny yrkeskategori har uppstått; projektnomader.
Att detta fenomen är helt politiskt korrekt är alla inblandade parter väl medvetna om
Det borgar för fortsättning och nya möjligheter att finansiera sin egen inre värld bara man bakar in orden "hållbar" och "tillväxt" är nästa prestigeprojekt säkrat med hjälp av ett utförligt skrivet måldokument och en välfabricerad slutdokumentation.
Med detta menar jag inte att alla allianser, projekt och initiativ är onödiga och fel, men vi måste våga gallra.
Tillväxt inom lantbruket uppstår inte på den halvpolitiska arenan.
Ansvaret för att vi hamnat i denna situation är vårt eget. Inom den svenska lantbruksbranschen har det utvecklats ett slags enpartisystem, utan plats för opinion. Den rådande vägen alltid är den rätta just nu. Detta fenomen kallas ofta konsensussjukan och den utvecklas som bäst utan just opinion.
Debatten handlar mest om tydliga fiender och sakfrågor som i backspegeln kommer att ses som tämligen banala i jämförelse med dem vi inte pratar om.
Jag tycker mig dock skönja en viss ny-anda bland debattinläggen i lantbrukspressen de senaste veckorna. Allt fler av oss börjar peka på de orimligheter som ligger till grund för vårt dagliga värv.
Professor Per Bauhns debattinlägg citerades nyligen i ATL:
undefined
Nu är det dags att börja göra rätt saker. Som vi bäddat får vi nu ligga, ingen idé att skylla på någon annan.
Ansvaret är vårt eget, Trivs du inte, engagera dig. Börja bädda om.
Det är många som lever gott i din sänghalm utan du vet om det. Det är kanske där de vill vara, enda sättet att överleva, i värmen, skyddade från marknad och omvärld. Kontakta din förening, styrelse och valberedningen och fråga hur det är ställt. Nöj dig inte med det första svaret, det är inövat. Ställ besvärliga frågor där du känner att vi är ineffektiva.
Jaga dina företrädare som badar runt i den politiska tunnan. Detta är vårt ansvar, ditt och mitt!!
Tillväxten som behövs uppstår på marknaden och den utvecklas av aktörerna på den och viljan av att åstadkomma något.
undefined