Den utbetalning som jordbruksverket i juni skickar ut motsvarar det avdrag på 2,45 procent på belopp över 2 000 euro som gjorde på 2013 års gårdsstöd. Dessa medel har legat i 2014 års krisreserv som dock aldrig utnyttjades.
Krisreserven ingår i beslutet om den senaste Cap-reformen och är avsedd för åtgärder som kan dämpa verkningarna av en plötslig nedgång på marknaden. För att finansiera den årliga reserven görs ett visst avdrag på föregående års direktstöd till brukarna.
undefined
Om krisreserven inte utnyttjas betalas pengarna senare tillbaka. För att åter fylla på reserven görs istället nya avdrag på lantbrukarnas stöd, något som har orsakat kritik för att strida mot EUs ambition att minska byråkratin.
Hittills är krisreserven orörd. Andra medel användes de EU i slutet av förra året riktade särskilda krisstöd till mjölkbönderna i de baltiska staterna och Finland.
Nyligen beslutade EU-kommissionen att avdraget till 2016 års krisreserv kommer att uppgå till 1,39 procent på 2015 års direktstöd. Då inkluderas även de nya direktstöden - förgröningsstödet, nötkreaturstödet och stödet till unga lantbrukare.