Det är inte bara reformens förlorare som ser med oro på framtiden. Bryssels förslag att gårdsstöden ska jämnas ut efter 2013 kan skapa konvulsioner i det spanska lantbruket och i samhället i stort. Det hotar att spä på missnöjet med de omfattande nedskärningar som regeringen har tvingats till av finansmarknaderna och av de övriga euroländerna.
- I Spanien är man väldigt oroad över att gårdsstöden ska jämnas ut. Den spanske ministern Miguel Arias Canete befarar att det kommer att skapa stora motsättningar och att regionerna kommer att kriga om pengarna, säger Marta Borrás Minguez, Brysselkorrespondent på den spanska nyhetsbyrån EFE.
Spanien valde i likhet med de andra sydeuropeiska länderna att förändra så lite som möjligt i samband med den förre reformen 2005. Det var att skjuta problemen framför sig, visar det sig nu. De odlare som före 2005 fick höga stöd får fortfarande samma ersättningar, oavsett vad som har hänt med deras produktion. Det har drivit markpriserna i höjden. Desto större väntas prisfallet bli när stöden jämnas ut.
Det kommer att slå mot den fattigare södern som hittills har varit gynnat i stödhänseende. Olivproducenterna har med subventionerna som grund kunnat plantera större olivlundar. Många har investerat i avancerad bevattningsteknik för att hantera den återkommande torkan. Nu ser de värdet på sina investeringar tunnas ut.
- Olivodlarna vill inte dela med sig av sina stöd till andra regioner, där kostnaden för produktionen inte är lika höga, säger Marta Borrás.
Härom veckan tvingades regeringen att slå EU-rekord i åtstramningar av statens utgifter. Att EU reformerar sitt jordbruk, innebär i sig inget minus i den spanska statskassan. Tvärtom ett plus på 1 procent, enligt EU-kommissionens förslag. Men det hjälper inte mycket.
- Det är inom landet som regeringen tror att problemen kommer att uppstå när stöden ska omfördelas, konstaterar Marta Borrás.