Bytte tall mot contorta
I början av sommaren berättade Skogsland om skogsägaren i Västerbotten som avverkar 90 hektar 35-årig contorta för att plantera vanlig tall. I Jämtland gör Skogssällskapet tvärtom på 100 hektar.
Skogssällskapet äger marker vid Västerälven, en platå vid Östersund på cirka 600 meter över havet, sedan sekelskiftets början.
– När vi köpte Västerälven fanns det stora arealer hyggen som inte var planterade. Så mellan 2003 och 2004 planterade vi flera hundra hektar, mest med vanlig tall, berättar Mattias Berglund, skogschef för Skogssällskapets egna skogar.
Dålig föryngring
Marken i området är svag och 2011 konstaterade man att föryngringen var mycket dålig. Både låg tillväxt och älgskador hade påverkat föryngringen.
– Bara ett par hundra tallplantor per hektar hade klarat sig, och de såg dessutom riktigt risiga ut. Så då stod vi inför ett nytt beslut, skulle vi låta det vara eller skulle vi göra om och prova contortatall i stället?, säger Mattias Berglund.
En risktagning
Skogssällskapet tog hjälp av skogsanalysprogrammet Heureka som visade att det i teorin skulle vara lönsamt att ta göra en ny plantering med contorta.
– Hur det blir i praktiken vet vi inte och visst är det en risktagning. Men nu har det gått några år och det ser riktigt lovande ut. Vi hade faktiskt en del 20-årig contorta i området sedan tidigare, de har vuxit fint och det fanns också med i bedömningen när vi skulle göra om.
Efter en viss röjning markbereddes och planterades cirka 100 hektar till normal föryngringskostnad.
– Förhoppningen är att vi får god tillväxt och en bra contortaföryngring. Allt mer contorta växer just nu in i avverkningsbara åldrar så volymen contorta bör öka och då blir det nog ett gångbart sortiment på marknaden, säger Mattias Berglund.