Bucht om käpphalstrad sik, falukorv och strandskydd
Det har gått drygt sju månader sen Sven-Erik Bucht tillträdde som Sveriges landsbygdsminister. Land Lantbruk har mött honom i hans sikhalstringsbod.
Iklädd skinnbyxor och flanellskjorta lotsar Sven-Erik Buch oss genom snömoset ner till sin sikhalstringsbod, placerad mellan boningshuset och ett biflöde till Torneälven.
– Den har inget bygglov, den är för liten, försäkrar ministern med glimten i ögat samtidigt som han håller upp dörren till boden.
Där inne sprakar brasan. Väggarna kantas av fasta bänkar och kläs av bruksting från förr – en råttfälla, ett gammalt sänke, fiskenät och en fårsax.
undefined
Här brukar Sven-Erik Bucht samla barn och barnbarn för en stunds umgänge och prat om hur man gjorde förr. Här lever också den flerhundraåriga traditionen att laga käpphalstrad sik, där fiskarna doppas i saltlake och helsteks över öppen eld.
– Den blir så jädra god. Det är inget som slår en käpphalstrad sik, förklarar Sven-Erik Bucht som i dag bjuder på grillad falukorv, påskmust och kokkaffe.
Svensk korv från Norrbotten, såklart. Landsbygdsministern intygar att han och hustrun Mervi alltid väljer så närproducerat som möjligt. Ett val som inte är avhängigt en rundlig statsrådslön.
– Vi har också haft det jättetufft i ekonomin. Inte var det så enkelt att vara sågverksarbetare och ha barn att försörja. Men nog valde vi svenskt ändå. Det finns också en överdriven tro på att det är en så stor prisskillnad. Många gånger kan svenskt vara billigare, säger Sven-Erik Bucht.
Han är uppvuxen på gården i en del av byn där majoriteten av husen fortfarande finns inom familjen. Sven-Erik Buchts farmor och farfar köpte gården i början av 1900-talet som i dag omfattar 50 hektar. Sedan 1975 ägs den av Sven-Erik och Mervi Bucht.
undefined
Och visst har ministern haft såväl tjurar och får som hästar på gården, men aldrig som huvudinkomstkälla. Han har också arbetat i Karungis numera nedlagda handelsträdgård, samt som sågverksarbetare, skolvaktmästare, musiklärare, dansbandsmusiker, försäljningschef, militär och förvaltningschef i HSB.
Sommaren 2010 gjorde Sven-Erik Bucht en intensiv personvalskampanj och lyckades kryssa sig in i riksdagen med över 17 000 personröster. Tanken var dels att prova något nytt, dels att ha ett jobb som inte krävde dygnet runt-jour veckans alla dagar.
Det senare fungerade bra i fyra år. Närmare bestämt till en lördag i september 2014 då telefonen ringde mitt i morgonstädningen.
– Vi skulle ut någonstans. Så ringer telefonen. "Hej, det är Stefan Löfven", minns Sven-Erik Bucht.
– Du bara försvann med telefonen, fyller Mervi Bucht i.
Valet att tacka ja till posten som minister med ansvar för landsbygdspolitik och regional tillväxt var inte självklart. Sven-Erik Bucht fick ett dygn på sig att sova på saken och diskutera den med sin hustru.
– Inte var det självklart att säga ja, det var det inte. Men Norrbotten har inte haft ett statsråd på jättelänge. Jag kände ansvar för alla som röstat på mig. Sen var det lockande att vara med och förändra, förklarar Sven-Erik Bucht hur han resonerade.
undefined
Sven-Erik Bucht sörjer inte att inte ha ett eget departement att styra över.
– Definitivt inte. Det är en administrativ grej som inte har betydelse, säger ministern som snarare uppskattar att kunna gå in till sina kolleger och ta upp saker som rör det egna politikområdet, men inte ligger i landsbygdsministerns portfölj.
Han nämner själv vikten av mobiltelefoni och bredband på landsbygden som exempel.
undefined
– Jajjamen, det kan du ge dig på. Jag är envis där. Det är jätteviktigt för landsbygden att vi kan bygga i de natursköna lägena, säger Sven-Erik Bucht.
undefined
– Ja, jag känner att jag baxar det åt rätt håll, säger Sven-Erik Bucht och radar upp förändringar som påbörjats under hans första halvår som minister. Som livsmedelsstrategin, kreditgarantier för mjölkföretag i kris och satsning på lanthandlar och bredband.
– Signalerna tycker jag finns, sen är allt långt ifrån färdigt. Men jag lovar – det kommer mer.
undefined