Bucht behöver betande bock
Finnes: Getintressent med faiblesse för gamla får- och getraser.
I byn Karungi norr om Haparanda bor inte bara landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Där bor även hans storebror Carl-Ragnar som sedan några år tillbaka har en besättning med hälsingefår och lappgetter.
– Intresset är att bevara gamla lantraser, berättar Carl-Ragnar Bucht som står i begrepp att utöka djurantalet för att klara av att beta strandängarna ner mot Torne älv som snart ska restaureras.
undefined
Främst blir det då hälsingefåren som får bre ut sig. För med lappgetterna har Karl-Ragnar Bucht ett problem. I stallet står bocken Felix som kastrerats för att inte orsaka inavel. Och nu söker Carl-Ragnar Bucht en ny bock som kan föryngra besättningen.
Problemet är bara att det är svårt att hitta en bock med samma maedi visna-status som resten av besättningen. Karl-Ragnar Bucht har MV2-status och kliver snart upp på den högsta nivån MV3. Det innebär att han inte får ta emot djur från besättningar med lägre status utan att själv halka ner.
– Men det är inte så många getbesättningar som är med i programmet, konstaterar Carl-Ragnar Bucht.
Anledningen till det är för allmogegetterna risken att förlora genmaterial om besättningar slås ut om något djur testar positivt för sjukdomen maedi visna. Därmed blir det svårt för den som vill ha sina får med i MV-programmet att samtidigt hålla allmogegetter.
– Man måste nästan välja. Vi har några genbanker som har valt att istället hålla fåren utanför MV-programmet, det är ju också lagligt, säger AnnJessica Ericsson som är genbanksansvarig för lappgeten hos Föreningen Allmogegeten .
undefined
De djurparker som har lappgetter, är dock anslutna till MV-programmet och AnnJessica Ericsson råder Karl-Ragnar Bucht att söka en bock hos dem.
För nya lappgetskillingar är det stort behov av.
– Det är absolut den mest hotade getrasen vi har i Sverige i dag, säger AnnJessica Ericsson.
undefined