Sällan har ett reformförslag fått så mycket kritik som förgröningen. Kommissionen styr från Bryssel utan att bry sig om hur jordbrukets verklighet ser ut, klagar länder från norr till söder. Det handlar om mycket pengar. Lantbrukarna måste leva upp till miljövillkor som omfattar hela 30 procent av gårdsstödet.
Men att folk är upprörda beror mest på att de har missförstått miljövillkoren, hävdar folkpartisten Paulsen. Sedan 2009 är hon Sveriges enda ledamot i EU-parlamentets jordbruksutskott. En samling politiker med stor makt över EUs nya jordbruksreform som ska träda i kraft 2014.
Det är i ett gigantiskt glaspalats i centrala Bryssel som Marit Paulsen tillbringar det mesta av sin tid. Eller i det stora akvariet, som hon med en typiskt tillspetsad formulering beskriver EU-parlamentet. En skål där EUs folkvalda likt guldfiskar simmar runt och runt. Marit Paulsen gör en glosögd grimas och härmar en akvariefisk som försöker bliga ut genom sin glasvägg.
Från sitt tjänsterum på parlamentets tionde våning har hon visserligen en storslagen utsikt – men längre än till andra liknande byggnader i EU-kvarteren ser hon inte.
– De här glashusen är ju jävligt långt från verkligheten. Att bli inne här för mycket är farligt.
Marit Paulsen är federalist.
– Folk tror att det betyder att jag vill ge all makt till Bryssel, men jag vill ju tvärtom att besluten ska föras ner så långt det går.
Om fönstret hade vett åt annat håll hade hon kunnat se EU-kommissionen och dess generaldirektorat för jordbruksfrågor som ligger några kvarter bort, en byggnad i betong. Det är där planerna för en grönare jordbrukspolitik smidits. Därifrån kom förslaget om att miljövillkora gårdsstödet, vilket nu nagelfars i parlamentet inför beslutet i vår.
Sverige och Finland driver en gemensam linje mot förgröningen. I synnerhet mot miljövillkoret som rör växtföljden och som ska tvinga alla bönder att odla tre grödor.
Att det inte fungerar på EUs mest nordliga åkrar, vet lantbrukaren Marit Paulsen av egen erfarenhet. I Västerdalarna där hon har sitt jordbruk, går det bara att odla vall med spannmål som insåningsgröda.
– Att tvinga oss odla tre grödor vore som att tvinga andalusierna att odla ris.
Därför tror Marit Paulsen på någon form av undantag för jordbruket i norr. Det tycker hon sig förstå av diskussionen.
– Jag tror inte kommissionen är så korkad som den låtsas.
– Från länderna på kontinenten hörs däremot få protesterar mot att odla tre grödor. Enligt Paulsen beror det på att kravet är så lätt att uppfylla att det knappt ens får miljöeffekt. Green washing som det kallas när en åtgärd verkar grön på ytan, men i själva verket inte är så miljövänlig.
undefined