Brödvete – hårdvaluta som ska marknadsföras
Vetepartier med brödkvalitet blir eftertraktade framöver. Men låt marknaden redan nu veta vad du har att erbjuda. Det är rådet från Mats Eriksson på BM Agri.
Stora volymer men en hög andel med låga proteinhalter blir den svenska spannmålsskörden 2015 i ett nötskal. Det talar för en större prisdifferens än normalt mellan foder- och kvarnvete.
– Frågan är hur mycket större skillnaden kommer att bli. Jag tror att det ganska snabbt etableras en marknad med ett högre tillägg för kvarnvetet, säger Mats Eriksson på spannmålsföretaget BM Agri.
Av en total spannmålsskörd på 6 miljoner ton utgör vete ungefär hälften, det vill säga 3 miljoner ton. Kvarnarnas behov är i runda tal 600 000–700 000 ton och när den svenska skörden håller låga proteinhalter börjar de leta importvara redan i ett tidigt skede för att ha till iblandning.
– På ett sätt är det att bra importen kommer i gång tidigt. Den blir väldigt dyr vilket innebär att de svenska odlare som har fint vete snabbt kan få ett bra pris, menar Mats Eriksson.
Han har själv varit i kontakt med lantbrukare som har landat stora partier med proteinhalter på 12–13 procent. En bra förfrukt kombinerad med mycket kväve i ett sent skede verkar ha varit framgångskonceptet.
Proteinpremien brukar ligga på 1 öre per tiondels procentenhet från 11,5 procent och uppåt. Mats Eriksson gissar att tillägget nu blir högre samtidigt som premien kommer att utgå redan från en nivå på 11,0 procent.
– För svenska odlare som sitter inne med bra varor gäller det att tidigt marknadsföra vad man har så att kvarnarna får veta det. Det underlättar för att etablera rätt prisnivå och vi slipper en onödigt stor import, konstaterar Mats Eriksson.
Han avråder därmed från att lagra kvalitetsvete i tysthet i väntan på en prisuppgång. Då kan behovet redan ha hunnit mättas av importvaror.