Intresset för att odla humle har ökat i takt med antalet mikrobryggerier. Men det saknas småskalig europeisk teknik för humleodling. Rise (före detta JTI och SMP) har granskat några amerikanska maskiner som skiljer kottarna från rankan.
I dag finns mer än 200 mikrobryggerier för öl i Sverige. Med lokalt producerad malt och humle som ger unika smaker kan bryggerierna hitta en egen profil. Men svensk humleodling sker fortfarande i stor sett helt i hobbyskala.
Vid skörden tas humlerankorna ned varefter kottarna plockas från rankorna. Arbetet är för det mesta helt manuellt, och den bästa skördeperioden är ibland bara är en vecka lång. Att humleskörden både kräver många händer och är tidsmässigt svårplanerad hämmar idag svenska odlare att övergå från hobby till yrkesverksamhet.
FAKTA: Så skördas humle
1. Humlerankan skärs av ovan mark och lossas från toppen av stören eller från bärlinan.
2. Kottarna plockas bort från rankan.
3. Blad och skräp rensas bort.
4. Kottarna torkas, packas och eventuellt fryses.
Skulle humleskörden mekaniseras kunde man odla större arealer, utan att dra på sig större arbetsbehov eller högre läglighetskostnader. De storskaliga odlingarna i Tyskland och Tjeckien använder plockmaskiner som repar kottarna från rankorna och sedan rensar materialet. Sådana maskiner hanterar stora volymer, men är dyra och utrymmeskrävande. I USA finns däremot mindre maskiner som denna Bine Implement 3060.
Så här slår Bine Implement 3060 av kottarna från rankorna:
I Nordamerika finns mer småskaliga humleodlingar och för deras behov byggs där mindre plockmaskiner.
– De här maskinerna skulle passa svenska humleodlare väl, både storleks- och investeringsmässigt, säger Gunnar Lundin, Rise Jordbruk och Livsmedel.
De nordamerikanska plockmaskinerna är inte CE-märkta. De kan därför inte säljas eller användas yrkesmässigt i Europa. Maskiner utan CE-märke behöver inte klara europeiska säkerhetskrav. Därför kan de, men behöver inte, vara farligare att arbeta med. Det är knappast möjligt för en lantbrukare att CE-märka en importerad maskin, märkningen bör importör eller tillverkare göra.
För att se hur mycket de amerikanska maskinerna måste förändras för att kunna importeras till Europa har Bengt Zetterström, Rise Svensk Maskinprovning (SMP) och Gunnar Lundin granskat tre amerikanska maskintyper. Granskningen mynnade ut i ett antal åtgärdsförslag.
– För att klara svenska säkerhetskrav behöver flera av maskinerna byggas om eller kompletteras, och alla behöver förses med skydd och nödstopp, säger Bengt Zetterström.
Som alternativ att EU-anpassa importerade plockmaskiner bör man även överväga möjligheten att bygga sådan utrustning här i Sverige, menar Gunnar Lundin.
Gunnar Lundi anser att de erfarenheter Rises undersökning av de nordamerikanska maskinerna gett bör kunna komma till nytta om en arbetssäker svensk plockmaskin ska utvecklas. En sådan maskin bör vara mobil så att den kan användas på fler än en gård med humleodling.
Se hur UVM Mobile Hops Harvester fungerar här:
