Länsstyrelsen Västmanland inledde nyligen årets serie av naturvårdsbränningar i naturreservatet Skommarmossen i Skinnskattebergs kommun. De kontrollerade bränderna är en förutsättning för att hotade arter ska kunna överleva. Bland annat parade sig rökdansflugor medan det fortfarande pyrde i marken.
I mitten av maj genomförde Länsstyrelsen den första i en serie naturvårdsbränningar i naturreservatet Skommarmossen. Fyra hektar skog eldades upp för att brandgynnade insekter, växter, svampar och fåglar ska kunna komma till platsen.
– Arterna behöver det här för sin fortplantning. Vi letar efter områden som är lagom stora, men framför allt har en natur som är lämplig att bränna. Vi gör ju egentligen ingenting med området efteråt, utan det ska likna en naturlig brand så mycket som möjligt, berättar Mats Harrysson, naturvårdshandläggare och biolog på Länsstyrelsen.
Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är direkt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, flugor och fjärilar. Vissa arter tar längre tid på sig, medan andra kommer innan lågorna har slocknat. Några som var riktigt snabba var den sotsvarta praktbaggen, rökdansflugan och barkbocken.
– Många flyger in innan området har svalnat. Vi såg rökdansflugor som parade sig i röken från pyrande mark, säger Mats Harrysson.
LÄS MER: Stora naturvårdsbränningar i Dalarna
Bara ett par dagar efter bränningen fotograferade hans kollega Marcus Rehnberg dessutom några sotsvarta praktbaggar som parade sig kring en plats där rök fortfarande steg upp från marken.
– Den sotsvarta praktbaggen känner av brandrök på flera kilometer och flyger direkt dit. Man kan faktiskt till och med få in dem på sin egen grillbrasa. När man tänder grillen blir det en lockbrasa och man kan få oväntat besök av ovanliga arter.
Bränningarna är en del i det femåriga EU-projektet Life Taiga, där 13 andra länsstyrelser medverkar. Sammanlagt ska länsstyrelserna genomföra runt 120 naturvårdsbränningar under projektperioden 2014–2019. Skommarmossen-bränningen var årets första i Västmanland och det planeras för fler framöver.
Man kan dock inte jämföra naturvårdsbränningarna med de stora skogsbränder som skedde i fjol.
– Där vill skogsägaren bruka skogen så fort som möjligt och plocka ut alla brandskadade träd och död ved. Just det som väldigt många växter och djur saknar i dag, eftersom vår skog är så himla välskött av skogsbruket och vår brandkår så duktig på att släcka bränder.
Mats Harrysson vill därför att det ska eldas ännu mer i skogen - givetvis under kontrollerade och säkra former.
– Vi vill ju bränna så mycket det går. Förr brann det upp mer skog årligen än vad skogsbruket avverkar i dag. Det var bra för den här naturtypen, som kunde leva där i hundratals år. Arealerna i dag jämfört med då är ju bara en spottstyver i jämförelse. Dit kommer vi såklart aldrig att komma igen, men vi kämpar på så gott vi kan.
