I dag tar vi för givet att vi kan köra till stormarknaden, där diskarna dignar av matvaror. Men är det egentligen självklart?
Spänningen stiger i vårt närområde, Putins Ryssland rustar. Försvarsfrågorna är hetare än på länge och diskuteras intensivt. Det svenska försvaret kan hålla stånd mot ett militärt angrepp i högst en vecka, det har såväl förre ÖB Sverker Göransson som hans efterträdare Micael Bydén slagit fast.
Men hur länge kan Sverige försörjas med livsmedel? Det har i åratal varit en icke-fråga. När Sverige gick med i EU 1995 avskaffades beredskapslagren av matvaror. Sedan dess har också den svenska livsmedelsproduktionen minskat radikalt, importvaror har tagit över stadigt mer av den svenska marknaden.
I samband med Folk och Försvars rikskonferens gjorde LRF: s ordförande Helena Jonsson och civilförsvarsförbundets ordförande Sven Lindgren gemensam sak på debattplats i Svenska Dagbladet: "Nu har regeringen ett viktigt arbete att ta fram en tydlig livsmedelsstrategi som ser till att produktionen av mat ökar – för Sveriges skull", löd slutklämmen i deras artikel.
Det är hög tid att ta frågan på allvar, innan ännu mer av vårt jordbruk har avvecklats. Men fortfarande vägrar vissa av våra politiska partier diskutera saken.
Det är därför ett steg i rätt riktning att Mjölkens dag i riksdagen i dag har försörjningsberedskapen på dagordningen.
- Nivåer på 40 procent eller ännu lägre har presenterats i olika sammanhang. Det är katastrofalt lågt, har initiativtagaren till Mjölkens dag, Magnus Oscarsson (KD) sagt till Land Lantbruk.
Frågan är faktiskt avgörande också för landets säkerhet. Svenskt jordbruk får inte rustas ner.