"En väl samordnad insats minskar risken för att bränder åter blossar upp", skriver regeringen på sin hemsida.
Eftersläckningen kommer att ta tid, troligen många månader. Och brandområdena är ibland farliga. Rötterna på träd kan ha brunnit och träd kan välta. Och så finns glödhål, pyrande gropar som kan vara heta under lång tid. Stora områden måste spärras av. En del vägtrummor är av plast och kan ha smält och kollapsat under trycket av tunga fordon från brandförsvaret.
- Markägarna måste få mer kunskap om eftersläckning, säger Sven-Erik Bucht (S).
Länsstyrelsen i Jämtland ska bistå med resurser, till exempel flygspaning. Regeringen skjuter till 50 miljoner, men exakt vad pengarna ska användas till är inte klart än.
– Vi måste snabbt dra erfarenheter av branden i Västmanland 2014. Kommuner, län och markägare måste kommunicera, säger landshövdingen i Jämtland. Vi ska presentera en plan nästa vecka. Alla jobbar på tå nu, säger Jöran Hägglund, landshövding i Jämtland.
Karin Perers, ordförande för Mellanskog, tycker att den nationella samordningen är bra.
– Vi har sagt från början att samordnat ansvar för eftersläckning vid så här stora bränder måste lyftas från enskilda markägare. Om ansvaret inte lyfts, ligger det kvar hos skogsägarna, vilket skapar den oöverblickbara och farliga situation som vi inte vill ha, säger hon.
Även Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarna, håller med.
– Över så här stora arealer bara måste man samordna eftersläckning och bevakning, det lärde vi oss av branden i Västmanland, säger Sven-Erik Hammar, som uppmanat regeringen att skapa en samordning ända sen bränderna började bli stora.