Början till slutet på Cap om sparkravet klubbas på fredag
Om de skärpta sparkraven på EU-budgeten går igenom vid veckans EU-toppmöte så innebär det början till slutet på Cap, befarar EUs jordbrukskommissionär Dacian Ciolos.
– Det här skulle innebära ett första steg bort från den gemensamma jordbrukspolitiken, kommenterar Ciolos talesman, Roger Waite, det slimmade bud som för några dagar sedan lades fram av det Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy samt EU-ordförandelandet Cypern.
Beslutet om långtidsbudgeten för åren 2014-2020 ska fattas av EUs regeringschefer som möts i Bryssel på torsdag och fredag.
Enligt kommissionens eget förslag ska jordbrukgetsutgifterna ligga kvar på ungefär samma nivå under åren fram till 2020. Om man tar hänsyn till inflationen innebär redan detta en reell värdeminskning med 10 – 12 procent.
Men Sverige, Storbritannien och Nederländerna har inför toppmötet starkt drivit på för att både den totala EU-budgeten och i synnerhet jordbrukets utgifter ska minskas.
Båda kraven tillmötesgås i det senaste budet om budgeten som Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy och EU-ordförandelandet Cypern lade fram i fredags.
Där har 21,5 miljarder euro skurits bort jämfört med kommissionens förslag till Cap-budget. Dessutom läggs den nya så kallade krisreserven in i Cap-budgeten, vilket äter upp ännu en bit av kakan.
För gårdsstöden del betyder det en reell minskning på ytterligare 6 procent, jämfört med kommissionens förslag Totalt ett minus med 18 procent jämfört med i dag - om man tar hänsyn till inflationen. Detta hävdar kommissionen som har räknat på Rompuy-budet.
Landsbygdsstöden råkar värre ut, och skärs ned med ytterligare 9 procent utöver kommissionens förslag. Det betyder ett reellt minus med 19 procent år 2020, efter att hänsyn har tagits till inflationen.
Flera röststarka länder som Tyskland och Frankrike är för att hålla nere EU-utgifterna totalt. Storbritannien kräver en mycket kraftig nedskärning och hotar annars att lägga in sitt veto mot långtidsbudgeten.