Den här veckan säger han i Land Lantbruks systertidning Land (på sidan 8) att det inte är några problem att bygga hus på åkermark. På frågan om vi inte behöver åkermarken för att mätta en allt större befolkning blir svaret att eftersom vi har 1,2-1,5 miljoner hektar mark att odla spannmål på gör det inte så mycket om några tusen hektar blir villaområden.
Anders Borg verkar inte alls inse den moraliska dimensionen i frågan. När mark har asfalterats eller bebyggts med hus är det i praktiken omöjligt att återföra den till åkermark. Det är klart inte realistiskt att helt stoppa bebyggelse på åkermark, men det bör inte ske lättvindigt och man måste vara klar över att markens livsmedelsproducerande förmåga oåterkalligt är förstörd. Och även om vi på kort sikt klarar oss med några tusen hektar mindre åkermark kan det för framtida generationer vara en viktig resurs som är förlorad.
Anders Borg har på olika sätt försökt att släta över sitt uttalande i Land Lantbruk för två veckor sedan att svenskt jordbruk inte kommer att överleva som industri. Nu säger han att regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att stärka jordbrukets konkurrenskraft.
Men på en punkt har Anders Borg haft rätt från början. Om ingenting görs kommer delar av svenskt jordbruk att försvinna, det enda som kan bli kvar är viss nischproduktion. Tydligast är det för grisproduktionen som fortsätter att tappa år från år. Nu har till och med en del av de få som är kvar svårt att få sina grisar slaktade.
Politikerna har inte det hela ansvaret, jordbruket själv måste göra huvuddelen av arbetet. Men effekten av ett konsekvent högre kostnadsläge är nu helt tydlig.