Bolagen växlar upp i KL-satsning
Bra för klimatet och bra för skogens lönsamhet. Så sammanfattar skogsägaren Göran Engström i södra Dalarna satsningarna på KL-trä. På några år går KL-kapaciteten från några tusen till 362000 kubikmeter i Sverige.
Bra för klimatet och bra för skogens lönsamhet. Så sammanfattar skogsägaren Göran Engström i södra Dalarna satsningarna på KL-trä. På några år går KL-kapaciteten från några tusen till 362000 kubikmeter i Sverige.
Ambitionen är att korslimmat trä, eller KL-trä, ska ta allt fler marknadsandelar inom bostadsbyggande. Från en produktion på några tusen kubikmeter blir kapaciteten snart 362000 kubikmeter sedan Martinsons, Stora Enso, Setra och Södra investerat i anläggningar.
– Som skogsägare är det väldigt roligt med den här satsningen som Setra gör på en så modern produkt. Det ligger ju i tiden med fokus på klimatet, säger Göran Engström som bor några mil från Långshyttan i Dalarna där Setra bygger sin KL-fabrik.
Korslimmat trä, KL-trä (på engelska CLT), är en byggskiva i massivt trä som tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade skivor av gran eller furu. KL-skivor kan ersätta betong i inner- och ytterväggar, tak och golv.
Göran Engström är medlem i Mellanskog, som är hälftenägare till Setra.
– Med KL-trä tas ett steg framåt, säger han.
Daniel Wilded på Martinsons kallar KL för ”plywood på anabola” och förklarar att det är en skiva av korsvis limmade träskivor som kan ersätta betongelement när man bygger hus.
I första hand används KL-trä i flerbostadshus. Idag byggs 11 procent av dessa i trä. När produktionen av KL-trä ökar till 362 000 kubikmeter räcker materialet till cirka 13 000 lägenheter, vilket är nästan en tredjedel av alla lägenheter som byggs i flerbostadshus. Samtidigt minskar bostadsbyggandet.
– Det är inte fel tajming. Trä tar marknadsandelar från andra material och byggmarknaden pendlar alltid, säger Daniel Wilded.
Martinsons har sedan tidigt 2000-tal varit ensam KL-producent i Sverige. 2017 invigdes en ny fabrik med produktion om 22000 kubikmeter med en kapacitet på 40000 m3 i Bygdsiljum i Västerbotten.
Stora Enso fabrik med kapacitet om 100000 kubikmeter i Gruvön i Värmland invigdes i år. Stora Enso har två anläggningar i Centraleuropa och planerar ytterligare en.
Setra bygger fabrik i Långshyttan i Dalarna, kapacitet: 100000 kubikmeter.
Södra startade i år en mindre KL-anläggning i Värö i Halland. Nu ska ytterligare en produktionslinje byggas, tillverkningen ska över tid vara 140 000 kubikmeter.
Han tror också att villamarknaden kan vara nästa för korslimmat trä.
Den totala produktionen i Norden blir upp emot en halv miljon kubikmeter och globalt går produktionen från 1 till 2 miljoner kubikmeter på några år.
– De senaste fem åren har det gått extremt fort. Hållbarhetstänkandet är en motor, säger Daniel Wilded.
När så många investerar i stora fabriker finns en risk att produkten förlorar något av sin exklusivitet och att det blir svårare för tillverkarna att ta ut ett tillräckligt högt pris. Men Daniel Wilded säger att det är bra att en utbyggnad sker. Produktionen måste bli större för att byggare ska välja materialet. Samtidigt behövs fler träingenjörer som vet hur tjock skivan ska vara, hur ritningarna ska göras och hur man fräser ut fönster och dörrar.
Det brukar sägas att det är de sämre kvaliteterna från skogen som går till tillverkningen av KL-trä. Men det stämmer inte.
– Nej, det är inte så längre. För att slutprodukten ska bli bra måste också råvaran vara bra, säger Daniel Wilded.
Det finns också ett prisspann för den färdiga KL-produkten beroende på dess egenskaper, allt från 3 500 kronor till 10 000 kronor per kubikmeter.
Höjer satsningarna på KL-trä timmerpriset?
– Om satsningarna går bra så påverkar det rimligen avsättningen för virke och priset på det. Vi hoppas det, säger Göran Engström.
Investeringen i en KL-fabrik är dubbelt så dyr per kubikmeter jämfört med ett sågverk. Men värdet på slutprodukten blir mer än dubbelt så stor, enligt Stora Enso.
Bolaget satsade cirka en halv miljard kronor i Gruvön där kapaciteten är 100000 kubikmeter. Enligt Land Skogsbruks beräkningar handlar det totalt om investeringar på drygt 1,7 miljarder kronor i KL-trä i Sverige.