Blir naturskyddsföreningen någonsin nöjd?
Arealen formellt skyddad skog ska öka med 150 000 hektar till 2020, och den frivilligt skyddade öka med 200 000 hektar. Det föreslår regeringen, vilket Skogsland kunde berätta i förra veckan.
Att regeringen däremot inte föreslår förändringar i skogsvårdslagen må vara en lättnad för skogsbruket. Men är det realistiskt att skydda ytterligare 350 000 hektar skog?
Så här skrev LRF Skogsägarnas ordförande Sven-Erik Hammar i en debattartikel i Skogsland den 14 februari:
"Med hela eller delar av den lågproduktiva skogen inräknad, liksom i andra länder, så ligger Sverige klart över Nagoyaplanens mål om 17 procent bevarad natur. Det bör räcka!"
Nagoya-planen som han nämner antogs av det FN-toppmöte om biologisk mångfald som antogs i den japanska staden Nagoya 2010.
Och nog bör Sven-Erik Hammar ha rätt i att det borde räcka. Vi behöver den växande skogen för klimatets skull. Och för landets och landsbygdens ekonomi och livskraft behövs ett aktivt skogsbruk.
Men som vanligt finns de som inte tycker att det räcker. Naturskyddsföreningen, som ständigt ägnar sig åt överbudspolitik när det gäller att bevara, kommenterar regeringsbeslutet så här i ett pressmeddelande:
”Vetenskapen visar att det behövs minst det dubbla.”
Kommer naturskyddsföreningen någonsin att bli nöjd. Nej, troligen inte.