Innehållet i gödselbrunnen hemma hos Jan Andersson på Trojenborg utanför Mantorp liknar vid första anblicken en mörkare sorts flytgödsel. Men vid en närmare titt ser man hur snålblåsten snabbt sätter i gång vågor i ytskiktet.
– Det är lättflytande, nästan som vatten. Ammoniumkvävet är lättlösligt och tas upp fruktansvärt fort av växterna. Det syns nästan på några dagar hur grödan ändrar färg, säger Jan Andersson.
Det som Jan kallar för "soppan" är rötrester från biogasanläggningen i Linköping ungefär två mil bort. Han byggde för två år sedan en brunn på 4 200 kubikmeter och har skrivit på ett fyraårskontrakt med leverantören Biototal.
Trojenborg har 400 hektar spannmålsodling och tack vare biogödseln har gården minskat användningen av konstgödsel med två tredjedelar.
– På det här viset blir vi en del av kretsloppet. Det är intressant hur man kan använda olika avfall och få ut en bra produkt till jordbruket, tycker Jan Andersson.
En stor fördel för gården är att Jans son Rickard Andersson driver en större maskinstation med tillgång till spridningsvagnar. Just risken att inte få spridningen gjord vid den tidpunkt man själv önskar kan vara en anledning att avstå från biogödseln.
Kvävehalten ligger ganska stabilt på 3 kilo per ton. Fosforhalten i förhållande till kvävet är något högre än i konstgödsel. Förutom de traditionella näringsämnena innehåller biogödseln också ganska mycket kalcium och magnesium samt de flesta mikronäringsämnen.
– Brunnen och spridningen är det som begränsar. Biogödseln täcker ungefär halva gårdens behov. I övrigt använder vi konstgödsel och rötslam, berättar Jan Andersson.
undefined