Metandrift av en ombyggd dieseltraktor kan minska klimatpåverkan med 40 procent jämfört med dieseldrift. Det visar försöket med dubbelbränsledrift av traktorer, MEKA-projektet.
Beroende på metanets ursprung blir klimatpåverkan 20 - 60 procent mindre än vid dieseldrift.
I praktiskt bruk utgjorde metangasen 30-40 procent av den totala bränsleförbrukningen. Den bästa motorn, N123H, använde mest metan vid jämn tung belastning.
Det är mycket viktigt att motorn byggs om på rätt sätt. Med första generationens metatdieselmotorer, N101H, läckte så mycket metan genom motorn att metandriften bara gav klimatnytta under gynnsamma omständigheter.
15–30 procent av den traktorns totala klimatpåverkan kom från utsläppt metan.
Med de erfarenheterna som grund byggde Agco Power (Sisu) nästa generation metandieselmotorer, N123H.
Den motorn gav klimatnytta, mest då motorn gick med tung last, mindre då traktorn gick på lätten. Klimatnyttan var så stor att den tålde en rejäl försämring av den metankatalysator som ska förbränna outnyttjad metangas i avgaserna.
I MEKA-projektet följde man tre Valtratraktorer, två med första generationens ombyggda motorer, N101H, och en med andra generationens dubbelbränsledrift, N123H.
Alla traktorer byggdes om redan på fabrik till drift med både biogas (metan) och diesel. Resultatet visar att fabriksombyggnad är avgörande för att uppnå klimatnytta.
MEKA-projektet anser därför att efterkonvertering av traktorer i drift inte är lämpligt.
Ekonomin i metandrift påverkas av ombyggnadskostnad och bränslepriser samt verkningsgraden i motorn. Med drift med både metan och diesel blir verkningsgraden cirka 14 procent lägre än med dieseldrift. Med medelpriser för bränslen från 2010-2014 kan metandieseldrift ge cirka fyra procent lägre bränslekostnad.