"Beslutsfattare måste bli tydligare om skogsbruk"

Många talar om det, men vad innebär ”kalhyggesfritt skogsbruk” egentligen?

Tomas Lundmark är engagerad i projektet Future Forest som ska skaffa fram mer kunskap om den skogsbruksform som Skogsstyrelsen, skogsägare, naturvårdare och politiker ofta kallar ”kalhyggesfritt”.

– Ett illa valt begrepp, det säger ju mer om vad det inte är än vad det verkligen är. Det är olyckligt, särskilt när det även figurerar som begrepp hos den statliga miljömålsberedningen, säger Tomas Lundmark.

Han menar att det finns två sätt att sköta skog, trakthyggesbruk och blädningsskogsbruk, om man vill att skogen ska ge en jämn virkesavkastning sett över lång tid. Den första resulterar i mer eller mindre kala hyggen och homogena bestånd. Den andra handlar om gallring i ständigt beväxta skogar med träd i alla åldrar, alltså i heterogena bestånd

– Trakthyggesbruket vet vi mycket om, det har vi forskat om i decennier. När det gäller blädning är kunskapen besvärande låg, men det har vi börjat göra något åt. Fältförsök har lagts ut och vi ska på sikt kunna bidra med mer fakta, säger Tomas Lundmark.

Det finns skilda åsikter om vilket sätt att sköta skogen på som är bäst. En diskussion som är långtifrån ny som många kanske tror. Den har funnits till och från i närmare 200 år, berättar han.

– Så här långt kan vi nog säga att med rätt förutsättningar kan båda fungera. Men vilken som är bäst går inte att säga förrän man bestämt vilka ekosystemtjänster skogen ska leverera, är det maximal virkesproduktion är förmodligen den ena bra. Handlar det om annat kanske den andra är bättre.

Tomas Lundmark menar att politiker och samhällsdebattörer inte längre ska få krypa bakom luddiga begrepp som ”kalhyggesfritt skogsbruk” eller konstiga konstruktioner som ”kontinuitetsskogsbruk”.

– Beslutsfattare och lagstiftare måste i stället förtydliga vad man menar är bra och dåligt med dagens skogsbruk och vad man vill att skogen ska ge för nyttor i framtiden. Under tiden kommer vi forskare att ta fram ny kunskap efter bästa förmåga som kan vara till stöd när de väl bestämt målen, säger Tomas Lundmark.