Såväl i ordförande Paul Christenssons stämmotal som i ett uttalande från stämman är budskapet entydigt: "Avsluta det snart trettioåriga experimentet med en djurskyddslag som skiljer sig från våra konkurrentländers", heter det i uttalandet som jämte ordförandens tal finns tillgängliga på regionens hemsida.
När den svenska djurskyddslagen kom till var jordbruket skyddat bakom tullmurar, konsumenter kunde knappast välja annat än svenskt kött och svensk mjölk. Och högre kostnader kompenserades i prisförhandlingarna med staten.
Nu lever vi i en annan tid. Importen väller in, konsumtionen har ökat samtidigt som den inhemska produktionen minskat. Det är ett välkänt förhållande, som tyvärr inte tagits på tillräckligt allvar.
Därför är det ett befriande klarspråk som hörs från väst. Frågan behöver upp på bordet och diskuteras öppet. Debatten behöver föras inom LRF och den behöver föras utanför lantbrukets led.
Nu handlar förstås inte den bristande konkurrenskraften enbart om djurskyddet. Det handlar också om högre skatter, bland annat på diesel. Därför är det beklämmande att den utredning av jordbrukets konkurrenskraft som nu arbetar inte tillåts föreslå skattesänkningar.
Samtidigt som LRF i Västra Götaland höll sin stämma debatterade riksdagen djurskydd. Tyvärr måste man konstatera att det handlade - åtminstone att döma av oppositionens inlägg - om en helt annan världsbild. Från s, v och mp kommer snarast krav på skärpningar av djurskyddslagen. Frågan är om dessa politiker har insett att vi numera verkar på en fri marknad som omfattar hela Europa. Jens Holm, v, kan exempelvis knappast ha tagit del av den verklighet i svenska grishus som beskrivs av Lars Hultström på sidan 33, när han ropar på förbud mot transporter av svenska grisar till Tyskland och Polen.
Vill politikerna flagga ut svensk produktion, jobb och levande landsbygd? Den frågan kräver ett svar.