Bästa skörden på femton år

Rekordskördar och låga proteinhalter.

Årets spannmålsskörd är den högsta sedan 1990. Rådgivarna runt om i landet rapporterar om skördar över det normala eller rekordskördar. Baksidan har som bekant varit låga proteinhalter med kvarnvete och maltkorn som klassats ned till foder.

Flera grödor med lågt protein

– Nästan halva maltkornsskörden är under 9 procent i protein. 25-30 procent av kvarnvete ligger under 10,5 procent. Normalt sett har man vårvete som kan hjälpa till att lyfta snittet, men även där har det varit låga proteinhalter, säger Mikael Jeppsson på Lantmännen.

På flera håll har man lagt högre kvävegivor än normalt men trots det har det inte räckt till både den stora avkastningen och en bra proteinhalt.

Utmaning

De stora spannmålskvantiteterna var en utmaning för mottagningen. Lantmännen tog emot 1,4 miljoner ton under 30 dagar i år vilket kan jämföras med förra årets 900000 ton under samma period.

– Det har varit mycket pusslandet och knåpande, men det har varit ett positivt arbete, säger Mikael Jeppsson.

Minst nöjd tror han att lantbrukarna har varit med höstrapsskörden där man förväntat sig mer.

Vårbruket utdraget

Generellt var årets vårbruk utdraget och skörden sen.

Med vissa undantag har svamptrycket blivit lägre än befarat på grund av det svala vädret.

Sniglar har däremot skadat mycket av den höstsådden rapsen i olika delar av landet. Förekomsten av DON har generellt varit liten i år.

Ljus i tunneln

Med en stor skörd i hela Östersjöområdet, särskilt i Baltikum har de fysiska priserna pressats i år. Men terminspriserna för skörd 2016 visar en lite bättre prisbild nu, enligt Mikael Jeppsson.

– Det finns lite mer ljus i tunneln där borta.

De låga proteinhalterna gör det svårare för handeln att hitta kunder till spannmålen. Exporten väntas bli lägre än förra säsongen men ändå bli omkring 600 000 ton högre än normalt på 1,7 miljoner ton.

När det gäller havre finns det en möjlighet för Sverige att ta marknadsandelar på exportmarknaden, enligt Mikael Jeppsson, då Finland inte har fått en så bra havreskörd.

Många höstgrödor

Trots den sena svenska skörden ser den höstsådda arealen ut att bli förhållandevis stor om man tittar på utsädesförsäljningen.

– Det har såtts rätt så mycket höstgrödor ändå. Det har varit en mild höst så här långt på de flesta håll i landet, så det är möjligt att det kommer att gå vägen. Men medelsåtidpunkten är ju senare i år än förra året.

Höstrapsarealen ser dock ut att sjunka med 16000 hektar.