”Bären mer värdefulla än skogen för markägare”
Sverige går miste om en miljard om året genom att inte bygga upp en industri kring bärplockningen - och pengarna går i stället till andra länder.
Allemansrätten brukar beskrivas som unik. Den ger allmänheten den internationellt sett ovanliga möjligheten att fritt beträda skog och mark. Samtidigt öppnar den upp för att företag baserade i andra länder kan tjäna stora pengar på bär som plockas i Sverige.
Roger Uddstål, anställd vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, har i många år undersökt hur man bättre kan utnyttja den stora potentialen bär som lingon och blåbär i de svenska skogarna är.
– Det här är ju en av de råvaror som vi har naturligt i regionen. Jag ser ju att den utnyttjas bättre i andra länder, säger han till Land Lantbruk.
Han menar att det handlar om stora summor som Sverige och markägarna runtom i landet går miste om:
– Jag brukar nämna en siffra på en miljard om året, säger han och berättar att det bara utanför Fredrika i Lappland plockas flera tusen ton bär om året.
Förädlingen innebär inkomster
Framför allt är det förädlingen av bären, till bland annat produkter gjorda på skalen, fröna och juicen, som hade kunnat inbringa stora inkomster till Sverige. Men självklart handlar det också om att sälja färska bär under sensommaren direkt till butiker runtom i landet, eller att öka industrin med frysta bär.
Samtidigt som svenska företag inte lyckas slå mynt ordentligt av den resurs skogsbären innebär är företag från andra länder desto bättre på detta. Mycket handlar om att svenska företag inte har tekniken som krävs för förädlingen av bär till olika produkter som i sin tur kan innebära betydande inkomster, menar Roger Uddstål.
– Tekniken finns runtom i världen, men inte i Sverige. Den är inte utvecklad på något sätt. Vi har alla förutsättningar, egentligen. Det skulle vara synd om vi bara blir ett område som man hämtar råvaror ifrån, säger han.
Svenska företag drar inte nytta
Roger Uddstål lyfter också fram just allemansrätten som en viktig anledning till att bärplockandet i Sverige har blivit en betydande industri och inkomst för företag från andra länder.
– En viktig pusselbit är allemansrätten. Vi ser ju inget företag som har någon nytta av det. Kanske någon camping, men inte annars, säger han.
Svenska företag borde alltså bli bättre på att tjäna pengar på de svenska bären. Och för att få till en sådan förändring krävs dels samarbete med markägarna, dels investering i ny teknik.
Bären mer värdefulla än skogen
Och argumentet för markägarna är att se hur värdefull bärplockning kan vara jämfört med den vanliga skogsindustrin.
– Värdet av bären är mer än vad skogen kan ge. Vi kan få dubbelt så mycket. Och det är ingen som över huvud taget har brytt sig, säger Roger Uddstål.
Den nya teknik man skulle behöva investera i är heller inte alls så dyr som många verkar tänka sig, menar han.
– Det är ingen som vet att man kan skaffa utrustning för en halv miljon för att starta en småskalig anläggning. Egentligen är det inga svårigheter att räkna hem det, säger Roger Uddstål och syftar på att mindre företag relativt snart efter investeringen hade kunnat tjäna igen pengarna.