- Politikerna måste gå från ord till handling, säger Per Skargren segmentansvarig för skog och lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.
Vad bankerna kräver är att reglerna ändras så att deras risktagning reduceras vid belåning av det gårdsstöd som betalas ut senare i år, något som kan vara en lösning för lantbrukare som behöver hjälp med tillfällig likviditet.
Risken från bankens synvinkel är att dessa så kallade EU-krediter inte ger panträtt, utan bara en företrädesrätt. Denna medför i korthet att statens skattekrav vid en konkurs kan gå före bankens fodringar, staten har en kvittningsmöjlighet.
- Det innebär att det finns en högre risk att vi inte får ut pengarna. Risken kan bli så hög att vi känner att det här är inte vår nivå. Och det gör ju att de som har det tuffast och behöver de här pengarna har svårt att få finansiering, säger Per Skargren.
Bankerna vill ha en panträtt istället, vilket Swedbank och Sparbankerna framförde till Sven-Erik Bucht vid onsdagens möte.
- Vi vill att det ska bli en panträtt istället, så att man säkerställer att utbetalningen sker och att det inte kvittas bort någonting på vägen. Då skulle vi ju vara mycket tryggare i krediterna och i större utsträckning kunna vara med dem som har det tufft.
Vid en presskonferens efter krismötet om mjölken i onsdags kunde Sven-Erik Bucht inte alls ge något besked om statliga åtgärder för att hjälpa de 800 mjölkföretagare som nu befinner sig i stora likviditetssvårigheter.
Bucht betonade istället efter mötet att kreditgivarna hade lovat att ta sitt ansvar. Det är just vad Swedbank har gjort det senast halvåret genom att förbereda mjölkföretagarna på den situation som kunde förutses redan i samband med att Ryssland införde köpstoppet, betonar Per Skargren.
- Bankerna är sedan ett halvår inne i en process där man ser över möjligheten att ge amorteringsanstånd, tittar på vilka panter som finns för ökade krediter, och om det går att frigöra kapital och effektivisera produktionen.