Det mest uppmärksammade förslaget innebär att Sveriges 21 länsstyrelser ska bli 11. Ett förslag vi är mycket skeptiska till bland annat eftersom det baseras på ett ovanifrånperspektiv.
Sjöstrands utredning handlar dock om mycket mer än om hur statens regionala förvaltning rent geografiskt ska vara indelad. Utredaren föreslår också omfattande förändringar rörande länsstyrelsernas uppgifter. Bland mycket föreslås att Skogsstyrelsens regionala verksamhet ska föras över till länsstyrelserna. Ett av syftena med förslaget sägs vara att undanröja den otydlighet som finns inom vissa områden mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Vi delar uppfattningen att det bör bli tydligare vilken myndighet som ansvarar för vad inom de skogliga frågorna. Vi delar också utredarens ambition att underlätta myndighetskontakterna för den enskilde skogsägaren. Vi delar dock inte utredarens slutsats att dessa problem bäst löses genom en omfattande omorganisation som innebär att Skogsstyrelsen avlövas på sin kärnverksamhet, som bland annat omfattar ärendehandläggning, tillsyn och rådgivning.
Skogsstyrelsen omorganiserades så sent som 2006 då dagens sammanhållna myndighet skapades genom en sammanslagning av de tidigare elva myndigheterna. Sammanslagningen skapade förutsättningar för en effektivare verksamhet och en mer enhetlig tillsyn och rådgivning. Statskontoret konstaterar dock i en rapport från 2010 att myndigheten har varit dålig på att utnyttja de möjligheter som omorganisationen skapade. Sjöstrand tar detta som argument för att föreslå ytterligare en omfattande omorganisation där en i grunden välfungerade myndighet skulle splittras i hopp om att kanske kunna skapa en bättre samordning inom den statliga förvaltningen genom att koncentrera fler uppgifter till länsstyrelsen. Vi tror det är fel väg att gå. Istället vill vi ge Skogsstyrelsen tid att fullt ut ta vara på de möjligheter som omorganisationen 2006 skapade. Vidare tror vi mycket på det arbete som inleddes 2009 då regeringen gav Skogsstyrelsen i uppdrag att utreda skogsägarnas myndighetskontakter. En dörr in ska skapas genom en förbättrad och fördjupad myndighetssamverkan, företrädesvis mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. Detta tror vi är en enklare, snabbare och bättre väg framåt än utredarens förslag.
Istället för att, som utredaren föreslår, klyva Skogsstyrelsen vill vi utveckla myndigheten och ge den ett utökat uppdrag. Vi vill ge Skogsstyrelsen ett samlat myndighetsansvar för viltförvaltningen. Detta övergripande ansvar ligger i dag på Naturvårdsverket men vi tror att Skogsstyrelsen är bättre lämpade för detta uppdrag bland annat eftersom viltförvaltningen har en självklar koppling till skogsbruket. Våra viltstammar måste balanseras med tillgången till foder och mänskliga intressen.
Avslutningsvis menar vi att Skogsstyrelsen och inte minst dess regionala verksamhet med en god lokal närvaro genom myndighetens 105 lokalkontor är värd att utveckla och inte, så som utredaren föreslår, centralisera till elva länsstyrelser. Skogen med dess många och stora värden förtjänar en stark myndighet som kan förverkliga skogspolitikens två jämställda mål om miljö och produktion.
undefined