Askan fick hennes skog att frodas
undefined
Hon är femte generationen på Karlskoga gård. Fastigheten ligger på gränsen mellan Falköpings och Ulricehamns kommun, vid sjön Lönerns norra spets. Längs sjökanten, ett stenkast från bostaden, är det nygallrat. Granvirket ligger i travar längs vägen och kvar är en 55-årig björkskog. Mellan stammarna glittrar sjön, som tidigare inte syntes bakom den täta blandskogen.
– Här tycker jag att skogen är väldigt fin, säger Inga-Lill G. Abrahamsson.
Nygallrad skog
Någon kilometer bort finns den granskog där aska spreds för drygt tio år sedan. Då var skogen 40 år och nyligen gallrad. Inga-Lill G. Abrahamsson hade varit på ett informationsmöte med Skogsstyrelsen och blivit intresserad av askspridning. Tyckte att det lät bra att återföra näring för ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Fakta: Askåterföring
I dag återförs aska på enbart 25-30 procent av den mark där det skulle behövas för att säkra skogens långsiktiga produktionsförmåga. Det sker främst i Götaland. I södra Sverige har studier visat att tillväxteffekten kan ligga på 10-15 procent på bördigare marker efter askåterföring.
Askan från skogsbränsle innehåller bland annat kalcium, kalium, fosfor och magnesium. Den har en PH-höjande effekt. Rekommendationen är cirka 3 ton torr aska per hektar, upp till två gånger under omloppstiden på de allra bördigaste markerna, med minst tio år emellan.
Askåterföring måste anmälas till Skogsstyrelsen för samråd sex veckor i förväg och askan ska ha testats så att den innehåller tillräckligt med näring, men inte för höga halter av tungmetaller.
Källa: Stefan Anderson, markspecialist på Skogsstyrelsen.
Växer fortfarande
I dag är hon väldigt nöjd. Även om det inte finns bevis på att det är just askan som ha gjort att tillväxten blivit så bra i granskiftet, tror Inga-Lilla G. Abrahamsson att den ändå är en viktig faktor.
– Det känns nästan som om vi skulle kunna avverka den skogen redan nu, men jag är inte riktigt sugen på det än. Den växer fortfarande, säger hon.
Svamp växte upp
En oväntad effekt av askåterföringen var att hon plötsligt hittade svamp i skogen: kantareller, trattkantareller och Karl-Johan. Till och med förra året, när torkan gjorde att svampen uteblev på många ställen, kunde Inga-Lill G. Abrahamsson plocka Karl-Johan.
– Tidigare har vi har letat svamp, men det har knappt räckt till tre mackor. Det var jättedåligt. De senaste åren har jag plockat mer än förr. Det gillar jag.
”Roligt vårda skogen”
Fastigheten består mestadels av typiska granmarker, men här finns också en del tall och löv. Enligt senaste skogsbruksplanen, som upprättades 2011, ligger boniteten i snitt på 7,9 m3sk/ha. Inga-Lill G. Abrahamsson säger att hon har vuxit in i rollen som skogsägare.
– Det var inte självklart när jag var yngre, men det har blivit det med åren. Både jag och min man är jägare och det finns ett samspel mellan jakten och skogen. Det är roligt att vårda skogen och att det ser fint ut.
Spreds från skotare
Askåterföringen gjordes av en lokal entreprenör i samarbete med Borås Energi. Då betalade Inga-Lill G. Abrahamsson inget för aska eller spridning. Enligt Skogsstyrelsen ligger kostnaden i dag på mellan 300 och 500 kronor per hektar.
Entreprenören spred askan från stickvägarna med en skotare med påkopplad spridare. Inga-Lill G. Abrahamsson hade hört talas om att det kunde bli blästringsskador på träden vid spridningen, men några sådana problem uppstod inte i hennes skog.
Nu har hon åter gjort en förstagångsgallring i en granskog och funderar på att göra en ny askåterföring.
– Jag vill tillföra näring så att det blir samma fina utveckling som förra gången. Jag tror att det är bra.