Arlas strategi slår ut mjölkbönder

Före påsk sökte jag en av de sista mjölkbönderna i min hemsocken. Ingen verkade vara hemma varför jag kikade in i kostallet för att se om någon av gårdens folk fanns där.

De flesta av de 60 mjölkkorna idisslade och de ljud hördes som vittnar om lugn och ro. Korna var välryktade, hade rikligt med strö och på gångarna var det sopat och strött med spån. En mönsterlagård skulle jag kalla det och så är det hos flertalet mjölkproducenter både stora och små.

På kvällen uppträdde LRF Mjölks ordförande Palle Borgström i något av SVTs nyhetsprogram. Frågan var krisen för svensk mjölkproduktion. Borgström upprepade vad vi så många gånger hört, nämligen att bara staten avstår från att höja dieselskatten, inte inför handelsgödselskatt på nytt och avskaffar beteslagen är framtiden ljus för svenska mjölproducenter. Samtidigt, vilket i vart fall för mig är obegripligt för att komma från LRF Mjölks ordförande, vars uppgift är att företräda alla mjölkproducenter, säger Borgström att beteslagen fördröjer en nödvändig strukturrationalisering.

Den gren inom svenskt jordbruk som verkligen har gått igenom en stålbadsliknande strukturomvandling är ju just mjölkproduktionen. Men för den främste företrädaren för mjölken är det tydligen inte nog. Eftersom man uttalar sig om detta vore det intressant att producenterna upplyses om LRF Mjölks planer avseende strukturen i mjölkproduktionen och hur den ska förändras.

En översyn av betesreglerna finns säkert skäl för men uttalandet om behovet av strukturförändring har ingenting med det att göra. Däremot känns det väl igen sen förgången tid. Strukturomvandling skulle tvingas fram med hjälp av prispress och dito utslagning då och det är just vad svenska mjölkproducenter utsätts för i dag inte minst för att man genom Arlas strategi får betala för överskott som produceras på annat håll i Europa.

Även om Borgströms krav uppfylldes omedelbart skulle mjölkens problem inte lösas. Akuta åtgärder fordras från många håll för att förhindra en omfattande utslagning. Det gäller lantbrukets banker Swedbank och Landshypotek, vilka måste förmås ta ansvar för landsbygden och genom olika åtgärder bidra till att företag inte slås ut i onödan. Landsbygdsministern kan inte tillåtas fortsätta att välvilligt surra utan förslag till reella åtgärder, vill regeringen ha en levande landsbygd och bidra till en självförsörjning måste statliga insatser och resurser fram. Men den viktigaste åtgärden är att höja avräkningspriset till leverantörerna. Här sitter Palle Borgström själv på leken som styrelseledamot i Arla. Höj priset rejält genom ett svenskt avräkningspris eller bidra som ordförande i LRF Mjölk till att bilda ett nytt kooperativt företag med bas i svensk produktion och marknad och potential att tillsammans med övriga Mejerisverige operera på en internationell marknad.

undefined