Arlas vd Peder Tuborgh är orolig för den minskade invägningen av mjölk till föreningen. – Inte minst i Sverige är det stor brist på fett just nu. Vi gör vad vi kan för att förse de svenska konsumenterna med svensk råvara men det är tufft, säger han i en intervju med ATL i samband med bokslutet.
Däremot är Peder Tuborgh nöjd med det första året med Arlas nya strategi. Good Growth 2020 innebär att det nu inte längre är prioritet att växa och öka mjölkintaget via fusioner och förvärv. Nu handlar det i stället om att konsolidera och fokusera på ett antal egna starka varumärken och regioner. Man försöker också skära ned på mängden ägarmjölk som i dag blir pulver. Här ser Arla en bra tillväxt och totalt ökade omsättningen under 2016 med 5,2 procent för starka varumärken som Arla, Lurpak, Castello och Puck. Även de internationella marknaderna har utvecklats bra.
Peder Tuborgh understryker också vikten av produktutveckling och marknadsföring och pekar på produkter med högt proteininnehåll och näringsprodukter för barn, som exempel på det som bidrar till den ökande omsättningen inom dessa kategorier.
Men han uttrycker en klar oro för att invägningen minskar. Totalt för Arlakooperativet med 2,2 procent under 2016, och i Sverige med hela 4,3 procent. Arlas nya strategi är beroende av den mjölk som befintliga bönder producerar och att det finns en kontinuerlig tillgång på råvara.
– Det är böndernas reaktion på det låga priset, men nu har vi ett bättre pris och vi hoppas och tror att produktionen kommer att återhämta sig.
– Men vi ser att vi och hela branschen inte kan försörja konsumtionen som det ser ut just nu och det är så klart problematiskt på lång sikt, fortsätter han.
Är den minskade invägningen ett hot mot er nya strategi?
– Nej, där är vi inte än. Vi har en stor mjölkpool och många optimeringsmöjligheter, men branschen är som sagt i behov av mer råvara.
Annars är Arlas danska vd och de övriga i ledningsgruppen nöjda med året. Resultatet på sista raden ökade med 20 procent och landade på 356 miljoner euro. Ett överskott av mjölk och en tuff prispress under framförallt det första halvåret 2016 resulterade dock i att intäkterna minskade, vilket påverkade Arlas viktiga nyckeltal - intjäning per kilo mjölk - som föll till 30,9 eurocent från 33,7 eurocent per kilo förra året.
Ett orosmoln är Consumer Central Europe och då särskilt den tyska marknaden där man har det fortsatt tufft.
– Det är en väldigt stark prispress i Tyskland, säger Peder Tuborgh.
För att få fart på produktionen föreslår Arlas styrelse nu en avvikelse från den gällande konsolideringspolicyn, det vill säga den andel av företagets vinst som ska gå tillbaka till företaget. Enligt förslaget ska 1 eurocent ska betalas ut i efterlikvid till ägarna, vilket innebär en högre andel än policyn. Det handlar om totalt 124 miljoner euro och ger en sammanlagd utbetalning i medeltal på 9,8 svenska öre per kilo mjölk.
– Styrelsen kommer att föreslå det när representantskapet samlas i början av mars och om det går igenom kommer en högre efterlikvid att betalas ut, konstaterar Arla Foods ordförande Åke Hantoft.
