Den svenska fröodlingsarealen har ökat från 6 000 hektar till 13 000 de senaste 20 åren. Sverige har ett gynnsamt klimat för vallfröodling vilket gör att fröföretagen ser en potentiell avkastning allt längre norrut i Europa och jagar därför fler odlare och större arealer.
– Det är bra att det blir flera aktörer för fröodlingen i Sverige. Det ökar konkurrensen, säger Göran Brynell, ordförande i Sveriges Frö- och oljeväxtodlare.
På ekosidan är Sverige världens näst största nation på vallfrö. Klimatförutsättningarna är gynnsamma för rödsvingel, timotej, ängssvingel och rödklöver. Men odlingen kräver stort engagemang och behöver betalas för att vara lönsam.
– Fröodling går inte att jämföra med spannmålsodling. Det är en känsligare gröda på en helt annan nivå som kräver kunskap och finlir. Odlaren måste få betalt för de merkostnaderna, säger han.
Tomas Fahlgren är ordförande för Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare. Han säger att årets skörd är avgörande för framtidens fröodling. Avkastningen av vitklöver har varit låg och skördeförlusterna stora de senaste åren, samtidigt har raps- och spannmålspriserna rusat i höjden.
– Det är oerhört avgörande hur skörden blir i år. Om fröet ska motivera sin plats i växtföljden måste det vara lönsamt i förhållande till spannmålspriserna, säger han.