GMO är förkortningen för Genetiskt Modifierade Organismer.
Skillnaden mellan en GM-gröda och en GMO-gröda är att GMO har tillkommit på ett sätt som naturen själv inte använder sig av i sin utveckling. Genom GMO-tekniken klarar man att korsa artbarriärerna. Det är när gränserna sprängs genom att man tränger igenom cellens kärna och sätter fast en gensekvens från ett annat rike än det egna på cellens gensekvenser som en Genetiskt Modifierad Organism uppstår. Grödan i fråga har sitt ursprungsutseende kvar men dess identitet för övrigt är förändrad. Identitetsförändringen ser vi inte alltid. Åtminstone inte i de fall då producenten har ett intresse av att grödan har kvar sitt ursprungliga utseende och namn. Undantaget är de fall då man arbetar med GMO-teknik för att få en utseendeförändring som radikalt skiljer sig från befintliga växter. Blå rosor och lila nejlikor till exempel.
GMO som teknik är inte ny. Den har sysselsatt vetenskapen sedan 50-talet. Ännu efter 60 år har den inte visat tecken på att vara lösningen på något av de problem mänskligheten tampas med sedan länge: Världssvält och sjukdom. Just de argument en del forskare i ett fåtal länder, som vårt eget till exempel faktiskt fortfarande använder sig av för att bryta ned motståndet mot GMO. Tragiskt är att de fattigaste länderna i världen har tvingats att odla GMO med sociala och ekonomiska katastrofer som följd. De människor vars bästa man säger sig ha för ögonen är de som idag och sedan ett tiotal år tillbaka har drabbats av sämre levnadsvillkor än tidigare på grund av att man tvingats till att odla GMO.
De GMO som är flitigast förekommande i Sverige är gjorda på majs, soja och raps. Det blandas in i vår mat både oprocessat och processat.
Vissa GMO skall endast användas till djur och andra får konsumeras av både djur och människa. Jordbruksverket godkänner i princip alla GMO som ansöks om att få importeras. Samtidigt säger man säger sig inte kunna garantera att den GMO som endast är avsedd för djur inte också hamnar i människornas mat. Eller att den blandas med vanliga grödor.
undefined
För att klara att tränga igenom cellkärnan använder man sig av E-coli bakterier. Det är bakterier som har tarmen som hemvist och det är också det enda stället i kroppen de skall finnas på. De är en s.k tarmegna bakterier.
GMOt vi äter och ger våra djur är alltså majs till utseendet men har också en identitetsförändring som gör den till bärare av tarmbakterier. För att klara att skilja på GMO-majs och majs föreslår vi att den döps till Bajsmajs för att på det sättet förtydliga grödans identitet genom dess namn.
För att skapa en växt med egen insktsdödarkapacitet använder man ofta jordbakterien Bacillus thuringiensis. En kusin till antraxbakterien. Den som ger mjältbrand.
Vi får då en GMO som är majs till utseendet, tarm till identitet och insektsgift till funktion.
Bt majs kallas detta GMO och vårt namnförslag på den är Insektsdödarbajsmajs.
En annan jordbakterie som ofta används i GMO sammanhang är Agrobacterium tumefaciens.
undefined
På senare tid har även en fjärde GMO diskuterats. Den stärkelsemodifierade GMO-potatisen Amfloras skulor har föreslagits som foder. Majoriteten GMO innehåller antibiotikaresistenta gener. De används för att kontrollera om genöverföringen har lyckats eller ej.
Vad ska vi kalla det GMOt? Pommes Pandemi?
Larmrapporter om hur djur skadas allvarligt av att äta GMO-foder cirkulerar överallt i världen utom i Sverige. Iakttagelser om hur kornas tarmflora förändras och gör dyngmockorna giftiga och påverkar floran och faunan där de hamnar finns också att läsa. Överallt utom i Sverige.
undefined
Våra verk arbetar på uppdrag av regeringen som förmodligen är det av EUs alla länders regeringar som är mest GMO-tillvänt. Jordbruksverket är det verk som hanterar GMO-frågan. De andra verken hänvisar till Jordbruksverket när frågor om GMO kommer på tal. Man frångår de lagar och regler man är satt att bevaka och hänvisar till Jordbruksverket som därigenom har fått en kostym som är så tung och stor att de inte klarar att bära upp den.
LRF. Böndernas förbund består till hälften av aktiebolag. Det är lantmännens ekonomiska förening, LEAB. Vad vi kunnat utröna är att den består av ett 30-tal bolag vilka alla har anknytning till livsmedel. En avsevärd och ständigt växande andel av aktierna innehas av just genpatent- och kemikalieföretagen.
undefined
Arla Foods har nu till sin egen belåtenhet ingått medlemskap i RTRS - Round Table on Responsible Soy.
RTRS anses vara en mycket kontroversiell organisation vars enda syfte är att tvätta ren en mycket smutsigt hanterad soja.
RTRS utesluter inte GMO. Tvärtom. Det är en del av sortimentet. Genom att ansluta sig till RTRS kommer den svenska mjölken att tappa den renhet den har idag och bli en sekunda vara.
I en jämförelse med ocertifierad soja skulle den GMO-fria sojan få en mer kostnad på 0,063 öre/kg i jämförelse med sojan från RTRS.Om det visar sig att bonden får ökade foderkostnader så betalar konsumenten det priser för att få en hälsosam produkt.
Våra farhågor är att Arlas stora marknadsandel och uttalade önskan om att lägga de mindre svenska mejerierna under sig leder till att alla sveriges mjölkbönder till slut också tvingas in i RTRS.
I Sverige provodlas soja för att man vill försöka komma bort från den långa och miljömässigt belastande transporten av foder. Resultaten är goda och sojan har en proteinhalt på 46%.
Man räknar med att 75% av Sveriges bönder inte vill ha GMO varken i foder eller utsäde. En ännu större del av konsumenterna vill inte ha GMO i maten.
Ekologisk mjölk innehåller inte GMO. GMO betraktas inte som ekologiskt. Jordbruksverket har oerhörda svårigheter att respektera den ståndpunkten och anser att även ekoproducenter bör tåla lite inblandning.
Arla lever på sina konsumenter men som tur är så lever vi konsumenter ännu inte av Arla. Det finns alternativ för oss och dem skall vi värna. Ännu så länge har inget annat av de svenska mejerierna för avsikt att bli medlemmar i RTRS. Som konsument kan du stödja deras produkter genom att kontakta ditt mejeri och tala om att du vill ha en fortsatt hälsosam och miljömässigt bra produkt. Att du önskar att de inte ska samarbeta med RTRS och att du är villig att betala en extra peng för att slippa gifter i mjölken om det skulle visa sig nödvändigt.
undefined