Vart femte år revideras rödlistan och nu till hösten inleds arbetet med att ta fram den lista som ska gälla från år 2015. I samband med det arbetet passar skogsnäringen på att önska sig en mer användarvänlig lista.
– Vi har fört diskussioner med Artdatabanken vid några tillfällen. Vi hoppas, och räknar med, att vi får ha en fortsatt dialog med dem om hur den nya listan ska presenteras. Men i slutändan ligger beslutet hos Artdatabanken, säger Gunnar Lindén, ansvarig för naturvårdsfrågor på LRF Skogsägarna.
Enligt Gunnar Lindén skulle det bli lättare för skogsägare att använda listan om den presenterades med utgångspunkt i fler parametrar.
I dag, säger Gunnar Lindén, utgår den i hög grad från vilken naturtyp som arten lever i. Det gör bland annat att cirka 2 000 skogslevande arter tar plats på listan.
– Men det är inte alla som hotas av skogsbruk. Ett bra exempel är vargen som är skogslevande, men som inte påverkas av skogsbruk. Vi tror att det är lättare för skogsägare att motivera sig att ta miljöhänsyn om listan är relevant för skogsbruk, säger Gunnar Lindén.
Därför vill Gunnar Lindén se att andra parametrar vägs in i den nya rödlistan samtidigt som den i högre grad kopplas till vilken hänsyn arterna behöver, vilka arter som gynnas eller missgynnas av vissa skogsbruksåtgärder och i vilka regioner arterna har sina kärnområden.
– Det gäller att identifiera vilka insatser i skogsbruket som ger positiva resultat. Det blir en tröstlös situation för skogsägarna om de inte ges möjlighet att förbättra situationen, säger Gunnar Lindén.
Håkan Berglund, expert på naturtyp skog på Artdatabanken, bekräftar att det pågår en diskussion med skogsnäringen om hur informationen om rödlistade arter skulle kunna göras mer användarvänlig. Han säger samtidigt att det är en resursfråga och att några beslut om genomförande, eller hur informationen kan presenteras, ännu inte har fattats.
– Även vi strävar efter att listan ska vara användbar. Vi hoppas kunna bidra med vad skogsnäringen önskar, säger Håkan Berglund.