Istället för att producera alkohol, som vid till exempel ölbryggning, bygger Muufris metod på att jästceller görs om så att de producerar mjölproteiner. Därefter tillsätts bland annat kalcium och fettsyror. Resultatet ska bli mjölk.
Ryan Pandya, grundare av Muufri, menar att företaget nu kan tillverka inte bara mjölkproteiner utan också de strukturer som återfinns i mjölk.
Enligt Vetenskapsradion är den grundläggande metoden att använda jästceller för att tillverka proteiner inte ny, till exempel insulin görs på ett likande sätt.
På LRF Mjölk är man tveksam till den kofria mjölken. Helena Lindmark Månsson, expert på mjölkens sammansättning på LRF Mjölk och adjungerad professor i mejeriteknologi med nutritionell inriktning på Lunds universitet, menar att mjölk är svårt att göra på annat sätt än på naturlig väg.
– Mjölk är oerhört komplext och innehåller mer än 100 000 komponenter i en välbalanserad struktur som är svår att efterlikna, säger hon.
Åse Lundh, professor i animaliska livsmedel på SLU, tycker att det är en spännande forskning men att det är en stor utmaning att ta fram mjöl på kemisk väg.
– Mjölk består av komplexa mikrostrukturer som jag har svårt att se att man kan bygga upp i ett labb. Vi vet heller inget om vare sig smak eller utseende. Även färgen på mjölken skapas av mikrostrukturerna och finns de inte med kommer det heller inte att se ut eller smaka som mjölk, säger hon.
Muufri räknar med att den kofria mjölken ska finnas på marknaden tidigast 2018.
Arla visar dock inget intresse för den syntetiska mjölken.
– Det är inget för oss. Arlas syfte är att sälja mjölken som våra ägare Arlabönderna levererar in till högst möjliga pris. Det går säkert att göra vegetabiliska proteiner som liknar mjölkprotein men det blir inte mjölk för det, säger Mikael Lindgren, PR-chef på Arla.