Allt större - och färre - lantbruk
Utvecklingen går mot färre lantbruk men större. Nästan var tredje mjölkko finns nu på gårdar med fler än 200 kor. Antalet grisproducenter är nere på 800 och fler hektar brukas på de största växtodlingsgårdarna.
Utvecklingen går mot färre lantbruk men större. Nästan var tredje mjölkko finns nu på gårdar med fler än 200 kor. Antalet grisproducenter är nere på 800 och fler hektar brukas på de största växtodlingsgårdarna.
Bakom de mest växande gårdarna finns nästan alltid starka företagare som är beredda att ta risker och som investerar gång på gång, år efter år. Teknikutveckling, skalfördelar och fördelning av fasta kostnader på fler djur eller hektar driver på.
Inom gris- och mjölkproduktion är utvecklingen tydlig - små lägger ner och stora blir större. Det handlar nästan alltid om stora investeringar.
Jimmy Larsson på LRF Konsult påpekar att ökad storlek inte är ett måste för lönsamhet men däremot behövs fler investeringar för att hålla uppe produktionen.
Orsaken till utvecklingen mot större lantbruk är bland annat att mindre gårdar läggs ner på grund av åldersskäl. I toppen av pyramiden finns de som växer sig allt större.
– I grund och botten handlar det mycket om företagarens vilja, man vill vara kvar i lantbruket och har en stark drivkraft att växa och sköta ett större företag, säger Jimmy Larsson.
Han menar att de som lyckas ofta följer ett tydligt mönster.
– De sätter upp tydliga mål, följer upp resultaten och genomför åtgärder för att nå målen. Så håller det på, de är inne i en snurr med nya mål. Det är företagare som har järnkoll på ekonomi och gärna jämför sig med andra och inte sällan har ett företagsråd.
Liksom i andra branscher handlar det om en liten spets som drivs av entreprenörsanda och vilja att ta risker. Inom forskningen pekar man på inre drivkrafter, kunskap och inte minst ledaregenskaper.
– De duktiga företagarna fortsätter att investera. De har gjort det en gång, klarat det och vill satsa igen.
Fakta: Så har näringarna utvecklats
Mjölkproduktion
Preliminära siffror visar att snittantalet kor per gård ligger på nära 90 - en tredubbling på 20 år. Nästan var tredje liter mjölk produceras på gårdar med över 200 kor. Förra året minskade antalet mjölkgårdar med runt 300. De är nu färre än 3 600 i hela landet. Inte mycket tyder på att utvecklingen saktar ner:
– Antalet mjölkföretag fortsätter att halveras på tio år, säger Lennart Holmström på LRF Mjölk.
Grisproduktion:
– Det finns en del småföretag kvar men vi räknar med runt 800 större grisproducenter. 20 procent av dem står för 80 procent av produktionen, säger Margareta Åberg på LRF Kött. Fyra av fem grisföretag har lagts ner under 2000-talet.
Växtodling:
Gårdar med över 500 hektar ökade sin brukade areal med 75 000 hektar mellan 2010 och 2016. Gårdar med 100 hektar eller mindre minskade sin brukade areal med nära 200 000 hektar under samma tid.
Inom delar av lantbruket är strukturutvecklingen inte lika tydlig och andelen småskaliga producenter är fler.
Lammproduktion:
Antalet gårdar ligger på en stabil nivå, förra året skedde till och med en mindre ökning. Men produktionen är mer eller mindre oförändrad.
– Det är svårare av geografiska skäl att ha riktigt stora lammgårdar, konstaterar Jimmy Larsson på LRF Konsult.
Nötköttsproduktion:
Antalet köttdjur ökar och antalet gårdar med köttproduktion ökade marginellt. En förklaring är att gårdar som slutat mjölka fortsätter föda upp köttdjur och då ofta i lite mindre skala.