Allt mer mark skyddas av skogsägarna

– Det är glädjande siffror för skogsbruket som fått en hel del skäll för hänsynen. De nya mer tillförlitliga siffrorna ger ett bättre underlag för beslut från politiker och vi som myndighet. Även om arealen hänsyn är större än vi sett tidigare så finns det fortfarande brister i kvaliteten på hänsynen som skogsbruket måste förbättra, säger Karl Duvemo, projektledare på Skogsstyrelsen.

undefined

SLU och Skogsstyrelsen, som gjort den nya analysen, understryker att förändringen inte beror på att markägarna har förändrat sitt brukande, utan att det är analysen som kunnat utvecklas tack vare bättre underlag.

Enligt tidigare beräkningar har landets skogsägare lämnat cirka 4,5 procent av avverkad areal som hänsynsytor vid avverkningar. Den nya analysen visar att familjeskogsbruket lämnar 6 procent av arealen och att större skogsägare (bolagen, Svenska kyrkan med flera) avsätter 10 procent.

– I medel blir det 8 procent när vi nu även kunnat räkna in större hänsynsytor. Siffran för de privata skogsägarna är osäker, där kan det slå både upp och ner. För de stora skogsägarna har vi bättre underlag och där är beräkningen mer tillförlitlig, säger Karl Duvemo.

undefined

Han berättar att den miljöhänsyn som man nu bedömt är den som lagen kräver av skogsägarna direkt vid avverkningar. Däremot räknas inte de frivilliga avsättningarna in. Dessa dokumenteras i bland annat gröna skogsbruksplaner och utgör i dag ytterligare cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken.

– Det är mycket positivt att vi i samarbete med SLU kunnat bedöma den totala omfattningen av den miljöhänsyn vid avverkning som skogsbruket tar. Samtidigt vet vi från Skogsstyrelsens uppföljningar att den lämnade hänsynens kvalitet behöver förbättras. Den senaste visade att cirka en tredjedel av de hänsynskrävande biotoperna och skyddszonerna påverkas negativt av avverkning. Även alltför många forn- och kulturlämningar skadas. Brister som skogsbruket måste komma till rätta med, säger Kalle Duvemo.