Nu har de giftfria alternativen gått om giftbehandlade plantor på svenska hyggen. Mångåriga försök visar att de fungerar ungefär lika bra och tillsammans med bra markberedning räddas plantor för miljonbelopp.
Snytbaggeskador kostar skogsbruket årligen hundratals miljoner kronor, enligt SLU. Och snytbaggarna hade kostat ännu mer om inte skogsägare hade skyddat sina plantor med insektsgift eller alternativa skydd.
– Om man sätter små täckrotsplantor på ett färskt hygge och inte gör någon markberedning eller skyddar sina plantor på något sätt, då kan vi se avgångar på upp till 80 procent, säger Kristina Wallertz.
Hon arbetar som forskare på Asa försökspark utanför Lammhult i Småland. Där har man testat många olika snytbaggeskydd i över 25 år. Forskarna har på en mängd olika lokaler runt om i Småland jämfört giftbehandlade plantor med olika alternativa skydd på täckrots-, barrots-, pluggplantor och också en del tallplantor. Det är främst granplantor som använts i studierna, men det finns även en del försök med tallplantor.
– Jag har gjort en preliminär sammanställning av de senaste fem årens försök och tendensen är att giftbehandlade plantor och de olika alternativa skydd som vi har testat genom åren fungerar i stort sett lika bra. Skadenivån sjunker från mellan 50 och 80 procent dödlighet på obehandlade plantor på omarkberedd mark till, i genomsnitt, mindre än 30 procent med ett bra skydd, säger Kristina Wallertz.
FAKTA: Plantskydd
På täckrotsplantor finns ett antal alternativa skydd att köpa. De som säljs mest är Conniflex, Cambiguard och Ekovax, medan skydden Hylonox och Woodcoat finns att tillgå i mindre skala. För barrots- och pluggplantor finns två skydd på marknaden, Multipro eller Ekovax.
Källa: SLU och www.snytbagge.slu.se
Hon påpekar att kombinationen av en bra markberedning, noggrann plantering och behandlade plantor ger bäst effekt. Då kan man komma ned under en genomsnittlig dödlighet på omkring 10 till 15 procent.
Det säljs någonstans mellan 300 och 350 miljoner plantor per år i Sverige. Minst hälften av dem har någon form av snytbaggeskydd och det blir allt fler giftfria alternativ.
– Nu har trenden vänt. Det säljs fler plantor med alternativa skydd än insekticidbehandlade plantor. Och den trenden kommer troligtvis bara att fortsätta att öka, menar Kristina Wallertz.
I början var de mekaniska skydden ofta någon form av hylsor, strutar eller trattar som sattes på stammen. Men nu består de flesta alternativa snytbaggeskydden ofta av ett vax- eller gummiliknande massa, som ibland blandas med någon hård sandliknande substans. Den substansen sprutas på plantans stam. Det gör det svårt för snytbaggen att komma åt plantans stam.
– Tidigare gick tre öre för varje insekticidbehandlad planta till en forskningsfond som vi använde för att forska på olika åtgärder mot snytbaggen. Men nu är finansieringen slut och de försök vi gör framöver finansieras av företag som vill testa sina skydd eller med anslag från olika forskningsfonder.
