Allt fler djur i världen får antibiotika
Om 15 år kommer den globala användningen av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte ha ökat med 67 procent. Det visar en färsk rapport beställd av OECD.
Medan Sverige, och på senare tid EU, länge haft fokus på att minska användningen av antibiotika till djur och människor, ökar konsumtionen globalt. Mellan 2000 och 2010 ökade användningen av antibiotika bland människor med 30 procent.
– En stor andel av detta är positivt, för antibiotikan når människor som inte haft tillgång till den förut, säger doktor Ramanan Laxminarayan, föreståndare för Centret för sjukdomsdynamik, ekonomi och policies, CDDEP, i Washington.
undefined
Där forskas bland annat om antibiotikaresistens och nyligen publicerade centret en rapport kring den globala användningen av antibiotika inom djurproduktionen samt kostnaderna för att upphöra med den samma.
I brist på tillförlitliga siffror i en stor del av världens stater har forskarna ringt så många jordbruksministrar som möjligt – 228 stycken – och begärt uppgifter kring antibiotikaanvändning i djurproduktion. Siffrorna har sedan lagts ihop med en uppskattning av antalet djur för köttproduktion i varje land.
Baserat på detta uppskattar forskarna att det 2010 användes 63 151 ton antibiotika för att få djur att växa bättre runt om i världen. Och bedömningen är att den siffran kommer att öka med 67 procent fram till år 2030.
Två tredjedelar av ökningen beror på ökad köttkonsumtion.
– Resten beror på ett skifte av produktionssystem, till en mer intensiv form där det behövs antibiotika för att man inte har system som främjar god djurhälsa, säger Ramanan Laxminarayan.
undefined
I vissa delar, som i Indien, beräknas användningen av tillväxtantibiotika öka än mer och i än högre utsträckning på grund av mer intensiva produktionssystem.
– Antibiotika ges egentligen i stället för att ha de bästa hygienförhållandena. För när du förbättrar näring, hälsa, hygien och avel bidrar inte antibiotikan särskilt mycket, menar Ramanan Laminarayan.
Han och hans medarbetare har också undersökt kostnaderna för att helt ta bort tillväxtantibiotikan ur djurproduktionen. Till exempel skulle snittkostnaden per gris bli 1,34 dollar, 11,75 kronor, på grund av ökad dödlighet, uppfödningstid, arbete och medicinering.
undefined
I länder med sämre produktionssystem skulle kostnaden bli högre. Och där det finns många djur blir klumpsumman stor när den ställs för sig själv.
– Tre miljarder dollar för ett land som Kina kanske låter mycket. Men om hundratals miljarder går till att betala för konsekvenserna av antibiotikaresistens kanske det inte är så mycket, resonerar Ramanan Laminarayan.
CDDEP vill nu gå vidare och undersöka vinsterna för samhället vid ett förbud för tillväxtantibiotika, för att hjälpa staterna att ställa de två siffrorna mot varandra. Ett bekymmer är, enligt Ramanan Laminarayan, att den ekonomiska förlusten för enskilda bönder kan bli hög vilket minskar länders vilja att driva igenom ett förbud.
– Det är legitima bekymmer. Men om vi kan hitta en väg att hjälpa dem tror jag att det skulle gagna oss alla.
Fotnot: Rapporten, som Sverige har delfinansierat med en halv miljon kronor, är skriven av forskare vid Centret för sjukdomsdynamik, ekonomi och policies i Washington på uppdrag av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.