Alla utom (M) vill ha nationell livsmedelsstrategi

Sverige behöver en nationell livsmedelsstrategi för att minska raset i svensk livsmedelsproduktion. Det ställer samtliga partier upp på utom moderaterna.

Drygt 600 bönder hade samlats till den mellanvalsdebatt i Jönköping som arrangerades med syfte att få svar på vad Sveriges politiker vill med det svenska jordbruket. Syftet var också att ge en bild av den uppgivenhet som det svenska lantbruket känner.

Tillbaka till livsmedelsstrategin. Bengt-Anders Johansson (M) förklarar varför moderaterna inte tror på en livsmedelsstrategi för Sverige.

– Jag ser EU som ett livsmedelsområde, inte Sverige. Om vi bör göra en strategi ska det i så fall vara inom EU.

EUs gemensamma jordbrukspoltik var naturligtvis en fråga som diskuterades. Samtliga partier var överens om att den ska avregleras. Eskil Erlandsson, landsbygdsminister, hänvisade till att Sverige betalar så mycket mer pengar till Bryssel än vad man får tillbaks.

– Bönder uppbär pengar för passivt brukande. Vi måste vända på kuttingen. Skattebetalarna är inte beredd att skicka så mycket pengar till Bryssel. Istället ska vi plocka hem mer pengar från pelare 2 (pengar till landsbygdsutveckling, till exempel miljöersättningar).

Offentlig upphandling lyftes också och här verkade politiker från samtliga partier helt eniga om att betydligt fler av de tre miljoner portioner mat som serveras inom det offentliga varje dag ska komma från svenska bönder. Med mer svensk mat i skolor och äldreomsorg skulle efterfrågan på den svenska maten öka menade de.

– Det har hänt mycket på det här området. Men jag tror att det kan hända mer och att vi politiker kan göra mer så att det här går snabbare framåt, sa Johan Löfstrand (s).

Avslutningsvis fick samtliga svara på hur de konkret ska verka för att stärka böndernas konkurrenskraft fram till valet:

    undefined