440 miljoner till innovationer ska rädda landsbygden

Kan framtidens teknik rädda landsbygden? Det hoppas staten som nu genom att stödja innovationer och problemlösning för jordbruk samt trädgårds- och rennäringen

Pengarna och viljan finns men hur är det med idéerna?

Drönare tillhörde länge krigsindustrin men har nu flyttat ut i civilsamhället och i framtiden spås jord- och skogsbruk bli den största användare av de nya flygande spanarna. Farmdrones från Göteborg prisades under hösten på Nordic Internet of Things Challenge som det mest spännande företaget kring att skapa innovationer i redan befintliga branscher.

Drönare scannar fält

Företagets idé är att lantbrukare ska använda sig av drönare som scannar av fält och grödor.

–     Det finns redan en del drönare som gör detta men det vi har utvecklat är ett program som analyserar det som drönarna visar och sen ger lantbrukaren rekommendationer, säger

– Bilderna tas dag efter dag och läggs ihop för att jämföras. Då kan vi se hur grödorna mår och hur långt de har kommit i fotosyntesen. Programmet berättar sen för bonden vad som bör göras.

Autonoma traktorer

Men det stannar inte där. Eftersom traktorn utrustas med GPS och gödningsmaskinerna redan idag har egna datorer kopplas allt ihop och gödningen släpps exakt där programmet vill att det ska släppas. Lantbrukaren behöver bara styra, gasa och möjligen bromsa då och då.

– Tänk när traktorerna blir autonoma, då kommer allt skötas helt automatiskt, säger Therese som själv kommer från en lantbrukarfamilj. Det var faktiskt mamma som tjatade att vi på Chalmers borde göra något för lantbruket. Nu ska vi knacka kod till programmet men gör inte drönarna själv, det finns så många andra som är bättre på det.

I framtiden tänker Therese och Farmdrones ett steg längre och vill genom sitt program kunna meddela gödningsleverantören att en viss sort gödning behövs på en viss plats. Men för att satsa och utveckla idéer som Farmdrones behövs pengar.

50-tal ansökningar

Inger Pehrson är samordnare för innovationsrådet inom Landsbygdsnätverket och en av de som är med och beslutar om vem som ska få de 440 miljoner kronorna.

– Detta är ett EU-projekt och pengarna går att söka från och med nu och till 2020 och hittills har vi fått in ett 50-tal ansökningar. Ett villkor är att det är grupp på minst två personer som söker tillsammans och att det finns en

Hon hoppas och tror att en annan utveckling i landet ska bidra med nya idéer och marknader för kan gynna landsbygden.

– Jag ser alla nyanlända som en stark resurs och inspiration för att hitta nya lösningar för landsbygden. De har andra synsätt och efterfrågar andra varor och tjänster än vad vi traditionellt har gjort i Sverige och det kan landsbygden tjäna på. Sammanför man det med tekniken som redan finns här och det svenska lantbruket finns det förutsättningar för nya innovationer.

undefined