Året 2018 kan enklast sammanfattas torka. I dess spår följde halverade skördar, foderbrist och djurägare som desperat började tala om nödslakt. Men torkan blev också en ögonöppnare för konsumenter och offentliga inköpare som gav sitt stöd till svenska bönder, bland annat genom att handla mer svensk mat.
I maj inleddes ett högtryck som mer eller mindre parkerade sig över södra och mellersta Sverige fram till mitten av augusti. Inte sedan 1959 hade torkan drabbat landets skördar så hårt som årets.
LRF:s ordförande Palle Borgström krävde politisk handlingskraft för att rädda det svenska lantbruket som beräknades förlora 10 miljarder.
Torkan kom så att hamna på den politiska dagordningen - snart stundade höstens val. Under sommaren besökte landsbygdminister Sven-Erik Bucht (S), liksom flera partiledare, torkdrabbade bönder. Den 30 juli meddelade regeringen att ett krisstöd om 460 miljoner, som i första hand ska kompensera för uteblivna vallskördar, görs under hösten och att ytterligare 760 miljoner ska betalas ut under 2019.
Året kom även att präglas av försenade utbetalningar av EU-stöd till följd av stora IT-problem hos Jordbruksverket, demonstrationer, hot och hat mot djurägare, försämrad postservice på landsbygden och ett genomslag för svenska livsmedel - både i den offentliga upphandlingen och i livsmedelshandeln.
LÄS MER: Nästan alla berättigade sökte torkstödet
LÄS MER: Jordbruksverket föreslår två alternativ till krisstöd
