14 EU-länder kräver mer pengar till Cap

Hälften av EU-länderna kräver mer pengar till jordbrukspolitiken, Cap, och går emot de nedskärningar av budgeten från 2021 som EU-kommissionen föreslår.

Frankrikes jordbruksminister Stéphane Travert (tv) är den som går i bräschen för protesten mot det nya Cap-förslaget som lagts fram av EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan (th).
Frankrikes jordbruksminister Stéphane Travert (tv) är den som går i bräschen för protesten mot det nya Cap-förslaget som lagts fram av EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan (th). FOTO: BILDBYRÅN

Missnöjet med att jordbruket drabbas mer än andra områden då EU tvingas spara på grund av Brexit ledde vid veckans jordbruksråd i Luxemburg till en formell protest från 14 länder.

Frankrike går i bräschen

Bakom det organiserade försvaret av Cap-budgeten står som många gånger förr Frankrike. Denna gång med stöd från 13 andra EU-länder, främst i södra och östra Europa, men även från Finland och Irland.

Vill ha kvar dagens nivå

I ett dokument som den franska delegationen lade fram under rådsmötet protesterar de 14 medlemsländerna mot den neddragning av jordbruksbudgeten som EU-kommissionen föreslog 1 juni. Trots att EU-länderna får betala mer i EU-avgift minskas Cap med 5 procent i löpande priser, ned till 365 miljarder euro under nästa budgetperiod 2021 - 2027. Vilket är att jämföra med 408 miljarder euro för åren 2014-2020. De 14 vill istället att förslaget ändras så att Cap-budgeten ligger kvar på nuvarande nivå.

En djup spricka

Protesten illustrerar den djupa sprickan mellan Caps försvarare och gruppen av länder i det motsatta lägret, däribland Sverige som inte vill betala de höjda avgifter som EU-kommissionen föreslår. För svensk del skulle EU-avgiften kunna stiga med 40 procent till 55 miljarder kronor om året, vilket statsminister Stefan Löfven sagt ”inte kommer att hända”. Den svenska regeringen vill istället minska Cap-utgifterna ännu mer än vad EU-kommissionen förslagit, vilket framgår av ett dokument till riksdagens EU-nämnd inför rådsmötet i Luxemburg.

Tyskland vill inte betala

EUs största nettobetalande land Tyskland är inte heller med på att står för en ännu större andel av notan.

I det skärpta läge med hårda sparkrav och inför nödvändigheten att satsa pengar på områden som säkerhet och migration har EU-kommissionen ändå valt att prioritera jordbrukets direkta inkomststöd, betonade jordbrukskommissionär Phil Hogan i samband med rådsmötet.

Landsbygdsprogrammet förlorar 15 procent

Enligt EU-kommissionen kommer inget land att förlora mer än 4 procent av direktstöden i löpande priser. En betydligt större neddragning drabbar landsbygdsprogrammen i den andra pelaren, som blir av med 15 procent av sin EU-finansiering enligt kommissionens förslag.

Det blir sedan upp till länderna att besluta om de vill fylla på mer medel i landsbygdsprogrammen från egna medel samt genom att föra över pengar från direktstöden. Exempelvis de medel som EU-kommissionen vill dra in från de gårdar som idag får över 60.000 euro i direktstöd om året. Mer än 100.000 euro ska ingen enskild mottagare få.

De backar protesten

De EU-länder som backar upp Frankrikes protest mot nedskärningar av Cap-budgeten är: Finland, Grekland, Irland, Portugal, Spanien, Kroatien , Cypern, Ungern. Litauen. Luxemburg, Polen, Rumänien och Slovakien.

LÄS MER: Ris och ros till Cap-förslaget

LÄS OCKSÅ: Bucht kritiserar krånglig Cap-reform

LÄS MER: Phil Hogan svarar på svenska kritiken (LRF-PREMIUM)