Tiden talar för lärk

I norra Sverige har intresset för lärk ökat rejält de senaste åren. För några år sedan planterades bara omkring 50 000 sibiriska lärkplantor per i år i norra Sverige. Men nu är efterfrågan större än tillgången.

– Den sibiriska lärken växer jättefint i norra Sverige och har en hög produktion på de bättre boniteterna. Det är också ett trädslag som accepteras i högre utsträckning av rennäringen då det gynnar hänglavarna i stor utsträckning. Däremot missgynnas marklaven eftersom lärken fäller barren varje år, säger Finnvid Prescher, fröchef på Svenska Skogsplantor.

Mesta lärken importeras

Han berättar det idag sätts omkring 400 000 till 500 000 sibiriska lärkplantor varje år i norra Sverige och ungefär lika många hybridlärkplantor i södra Sverige. Men det mesta av lärken importeras.

Den sibiriska lärken kommer till största delen från Finland och mycket av hybridlärken från Tyskland och Danmark, trots att det finns tre producerande fröplantager i för hybridlärk i Sverige och tre som är på gång. Anledningen till bristen på svenskt plantagefrö av lärk är bland annat fågelangrepp.

– Korsnäbben har ätit upp stora delar av skörden i våra hybridlärksplantager. Sen har det också varit att antal år med stora frostproblem. Och då blir det dåligt med frö.

Få sågar lärk

Finnvid Prescher tror på lärken i Sverige.

– Den har kanske ett lite dåligt rykte, men jag tror att den har framtiden för sig. När väl utbudet av massaved och timmer kommer att öka kommer man också att lösa de problem som finns.

Ett problem är att massabruken inte kan ställa om kokprocesserna för små volymer lärk. Och det går bara att blanda in en mindre mängd i den vanliga produktionen. Det finns också få sågverk som sågar lärk.

Svårt hitta såg

Förädlingsexperten Bo Karlsson på Skogforsk menar också att lärken har en mer uthållig tillväxt än vad man tidigare trott.

– Tidigare har man sagt att det går två lärkgenerationer på en grangeneration, men nu kan man säga att det går tre lärkgeneration på två grangenerationer. Och den producerar ganska bra högre upp i åldrarna än vad man tidigare trott. Den största svårigheten är att hitta någon som vill såga lärk.

– Jag rekommenderar markägare att blanda och inte lägga alla ägg i samma korg. Jag tror att granen är det ekonomiskt bästa alternativet på sikt, men lärken är kul och ger en variation i skogslandskapet.

I startgroparna

Finnvid Prescher rekommenderar skogsägare att plantera lärk på lämpliga områden, speciellt på rötutsatta marker i västra Götaland då lärken är lite mer tålig mot rotröta. Och i norra Sverige kan bristen på sibiriska lärkplantor vara på väg att avhjälpas.

– Man har börjat med ett förädlingsprogram som ska ta fram fröplantager för sibirisk lärk också i norra Sverige. Vi står i startgroparna, intresset växer och efterfrågan är betydligt större än tillgången, säger Finnvid Prescher.