Vi måste visa att lantbruket spelar en nyckelroll
Vi bönder sitter nu vid ett dukat bord av möjligheter att försörja oss själva och samhället med fossilfri ström och drivmedel. Det skriver Ulf Andersson, lantbrukare, Kärrbo Prästgård AB.
Vi bönder sitter nu vid ett dukat bord av möjligheter att försörja oss själva och samhället med fossilfri ström och drivmedel. Det skriver Ulf Andersson, lantbrukare, Kärrbo Prästgård AB.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Forskningsledare Bengt Stridh vid Mälardalens Universitet klarlägger att 1 procent av Sveriges jordbruksareal för solelproduktion kan generera upp till 25 TWh solel årligen. Och med så kallat agrivoltaiskt system, en solpark där åkermarken samtidigt brukas, visar resultat från en forskningsanläggning hos oss på Kärrbo prästgård att samma areal kan genera 12,5 TWh samtidigt som livsmedelsproduktion bibehålls. Det motsvarar nästan en tiondel av Sveriges totala elbehov, som i genomsnitt varit knappt 140 TWh per år senaste tio åren.
Redan första året, 2021, som den vertikala solparken började försörja gårdens elbehov stod det klart att omvandling av solenergi till vätgas kommer att spela en nyckelroll i framtiden.
Alla grejer som behövs för en komplett vätgasanläggning finns på marknaden. Det enda som saknas är ombyggnadsats från diesel till vätgas på traktorn och bilen. Innan fabrikstillverkade vätgastraktorer och bilar blir aktuella måste befintliga förbränningsmotorer konverteras till vätgas. Utvecklingen går nu mycket snabbt.
Innovativa företag på området är så pådrivande att vätgasanläggningar blir omoderna inom ett år. Den som har en solpark kan starta produktion av grön vätgas inom ett halvår. I väntan på att kostnaden för att långtidslagring av vätgas från sommar till vinter kommer att sjunka kan lantbruket ersätta diesel direkt eftersom produktion av solel och vätgas sammanfaller med lantbrukets behov av drivmedel under växtsäsongen.
Ett hektar solbruk, agrivoltaiskt framtaget enligt Kärrbomodellen, genererar 400 000 KWh el per år med bibehållen livsmedelproduktion. Om all el omvandlas till vätgas blir det 70 procent eller 280 000 KWh grön vätgas.
Det motsvarar för 280 000 KWh ett värmevärde på 33,6 KWh som blir till 8 300 kilo vätgas.
Eller motsvarande 280 000 KWh med ett värmevärde på 9,8 KWh som blir till 28 500 liter diesel per hektar med bibehållen matproduktion.
Det kan jämföras med till exempel energiskog som ger 60 000 KWh per hektar som värme eller 3 000 liter diesel som metanol eller biometan utan möjlighet att producera livsmedel.
Under ett och ett halvt år har Vätgas Mälardalen arbetat för att förverkliga den första vätgasanläggningen på ett lantbruk. Och den ideella föreningen ”Lagra solenergi” har bildats för att allmänhetens ska kunna donera pengar till projektet.
Vi bönder sitter nu vid ett dukat bord av möjligheter att försörja oss själva och samhället med fossilfri ström och drivmedel. Om vi inte är snabba nog att visa att lantbruket kan spela en nyckelroll för energiomställningen kommer enorma skattepengar gå till centraliserade energilösningar som förr i tiden.
Ulf Andersson
Lantbrukare
Kärrbo Prästgård AB