Vi behöver sansade politiker, inte populister
Klimatläget är allvarligt, men ännu inte hopplöst. Det vi behöver nu är kloka, sansade politiker som söker lösningar och samförstånd, skriver Lena Johansson i veckans ledare.
Klimatläget är allvarligt, men ännu inte hopplöst. Det vi behöver nu är kloka, sansade politiker som söker lösningar och samförstånd, skriver Lena Johansson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
FN-organet IPCCs sjätte klimatrapport, som släpptes förra veckan, är oroande läsning även om den inte direkt innehåller några nyheter. Den visar dock att det inte längre går att förneka klimatförändringarna. Det finns alltför mycket bevis för att det är koldioxidutsläpp från människans aktiviteter som utgör de största riskerna för en global uppvärmning. Och det går betydligt snabbare än befarat.
Vi får vänja oss vid skyfall, torka och andra extrema väderförhållanden. Och en väderberoende bransch som lantbruket är bland dem som drabbas värst, vilket i förlängningen också hotar allas vår livsmedelsförsörjning.
Jord- och skogsbruket lyfts i IPCC-rapporten fram som ett av de främsta hoten mot klimatet. Men läser man rapporten noggrannare är också de gröna näringarna lösningen på många av problemen.
Vi får inte göra misstaget att likställa allt jord- och skogsbruk. Skillnaderna globalt är stora och svenskt jordbruks klimatpåverkan är bland de lägsta i världen. I FN-rapporten finns inga nationella siffror, men enligt den är den globala markanvändningens bidrag till klimatförändringarna +23 procent. När LRFs hållbarhetsexpert Jens Berggren gjort liknande beräkningar är den svenska motsvarigheten i stället ungefär -230 procent. Förklaringen är att våra skogar binder så mycket koldioxid.
De gröna näringarna i Sverige ska förstås göra allt för att minska sin klimatpåverkan. Men att lägga pålagor och förbud som stryper det svenska jord- och skogsbruket gör bara att vi exporterar problemen.
Direkt efter att rapporten presenterades förde en rad debattörer fram standarargumentet att vi ska minska djurhållningen, utan att lägga till att det är minst lika viktigt hur och var djuren föds upp. Det stämmer dock att vi måste göra medvetna val i matbutiken och i många fall betyder det att handla svenskt. Och troligen ska vi också vara beredda att avsätta en större del av hushållsbudgeten till mat. Det måste bli lönsamt att producera hållbar mat och då kan vi inte bara titta på prislappen.
Läget är allvarligt, men ännu inte hopplöst. Det vi behöver nu är kloka, sansade politiker som söker lösningar och samförstånd. Inte alarmistiska populister och nästintill vulgära argument. För även om vi som privatpersoner kan göra vårt, är det viktigaste att vi får kraftfulla politiska beslut som stöder en sansad omställning.