Solkraft har inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln Solkraft på jordbruksmark ger inte el som vi behöver av Per Ask, doktor i teknik och professor emeritus vid Linköping universitet.
I en debattartikel radar Per Ask upp påståenden som jag tycker visar på en bristande förståelse för solkraftens roll i elsystemet och på ett bristande intresse för fakta. Per Ask påstår bland annat att solkraften i Tyskland har gjort elförsörjningen dyr och lett till en ökning av kolkraften. I verkligheten stängdes 6,1 GW kolkraft ner i Tyskland under 2024, enligt tankesmedjan Agora energiewende, medan solkraften ökade med 16 GW – och elpriset minskade med 18 procent jämfört med året innan.
Per Ask försöker också visa på hur batterilager inte kan vara en lösning för solkraftens variationer. Detta gör han genom ett fantasifullt beräkningsexempel för ett sjudagars batterilager. Räkneexemplet visar med tydlighet att han inte känner till hur batterier är dimensionerade eller används, vare sig i Sverige eller i andra länder.
Låt mig förtydliga hur batterier fungerar i praktiken. Batteriet laddas upp när det finns god tillgång till billig el, till exempel på dagen när solen skiner, på natten när förbrukningen är låg eller när det blåser bra. Batteriet laddas ur när förbrukningen är hög, elen dyr och fossilkraft används för att möta efterfrågan. Denna i - och urladdning kan ske med en eller flera cykler per dygn och bidrar till att maximera utnyttjandet av förnybar el och minska behovet av fossila bränslen.
Per Ask anger vidare att solkraften har utsläpp på 43 gram koldioxid per kWh. Det är oklart var siffran kommer ifrån, men det är en högre siffra än erkända underlag från exempelvis Rise, Nature och det amerikanska energidepartementet (NREL) Det viktiga är att solkraften bidrar till att minska behovet av fossila bränslen som har utsläpp som är 10-20 gånger högre än vad Per Ask anger för solkraften. Solkraft har som bekant inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen – det gäller både solpaneler och allt annat som kräver el vid tillverkningen.
Per Ask menar slutligen att solparker innebär att vi förlorar jordbruksmark som är viktig för vår livsmedelsförsörjning. Solparker är en tillfällig installation som inte omvandlar eller skadar marken och lämpar sig dessutom utmärkt för ett fortsatt brukande av marken. De solparker som redan godkänts av länsstyrelserna eller väntar på besked, skulle kunna producera el motsvarande en femtedel av Sveriges nuvarande elanvändning. Den aktuella jordbruksmarken för dessa solparker motsvarar cirka 0,5 procent av Sveriges jordbruksmark eller knappt 13 procent av den mark som i dag ligger i träda och alltså inte brukas. Det handlar om mindre än 15 000 hektar att jämföra med de mer än 1 miljon hektar som förlorats sedan 1950. Det är förlorade hektar som till stor del kan härledas till en bristande lönsamhet inom primärproduktionen.
Eftersom Per Ask undertecknar sina artiklar som ”doktor i teknik” och med en professorstitel som kan ge intryck av att han är expert på området, kan det vara hjälpsamt för läsaren att veta att Per Asks kunskapsområde är medicinsk teknik och inte energifrågor.
Madeleine van der Veer
verksamhetsledare Nätverket för solparker
