Det som är bra kan bli bättre och mer tydligt

Med tanke på att de gamla uppgifterna ledde till högljudd oro från skogbrukets kritiker är det anmärkningsvärt tyst om den positiva vändningen kring skogens klimatnytta. Det skriver Pär Fornling.

Äldre man med korsade armar framför en tät granskog sedd uppifrån
Lagom till jul kom Naturvårdsverket med nya beräkningar om skogens klimatnytta. De visar en dramatisk förbättring. Träden binder in mer kol än tidigare antaganden. Det skriver Pär Fornling i Land Skogsbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Lagom till jul kom Naturvårdsverket med nya beräkningar om skogens klimatnytta. De visar en dramatisk förbättring. Träden binder in mer kol än tidigare antaganden. Med tanke på att de gamla uppgifterna ledde till högljudd oro från skogbrukets kritiker är det anmärkningsvärt tyst om den positiva vändningen. Rimligen borde de bli glada, men det rimmar dåligt med affärsmodellen att svartmåla. Eftersom vi fortsatt bygger upp virkesförrådet binder skogen allt mer kol. Det torra året 2018 och granbarkborrar gav ett hack i den positiva kurvan. Nu går det åter på rätt håll.

Det är inte lätt att hänga med i turerna. Frågan är komplex och förenklas ofta till att träden helst bör lämnas orörda för att binda kol. EU bär ansvar för att de missvisande idéerna fått fotfäste. Den hopplöst långa förkortningen LULUCF handlar om klimatet. Där räknas bara skogens upptag av kol, inte kolsänkor genom trähus och andra långlivade träprodukter. De nya siffrorna gör att vi ligger bättre till inom Lulucf, men det är inget argument för att slå sig till ro.

För det första behöver utsläppen ner, skogen kan inte bära ansvaret för att bränna diesel och bensin. För det andra finns anledning att arbeta för fortsatt aktivt brukande, bättre tillväxt, beskogning och ökande virkesförråd. Och för det tredje finns all anledning att förklara klimatnyttan och använda den i marknadsföringen. För de som arbetar inom skogssektorn tas sambanden för givna och är inte mycket att orda om, men för flertalet är det så komplext att grovt förenklade budskap får fäste.

Och ofta leder det fel när biologisk mångfald och klimat dras över samma kam. Bägge är viktiga men har delvis olika mål och medel. Det blir tydligare om varje mål får stå på egna ben. Ett föredöme är familjeföretaget Derome som arbetar aktivt med klimatfrågan och har förmågan att kommunicera det till omvärlden. Verksamheten är integrerad från sågverk till färdiga hus, därmed kan de påverka alla led. Genom att bedöma (posta) varje enskild stock ökar sågutbytet till hela 60 procent. Det blir med andra ord fler långlivade trävaror. Trähus är i sig utmärkt för klimatet, men man går vidare och sänker klimatavtrycket med en tredjedel. I stället för betongplatta är grunden av trä. Isolering och byggskivor görs av tidningspapper och mjölkkartonger, därmed blir också kortvariga träprodukter långvariga.

Det finns fler goda exempel på hur det som är bra kan bli ännu bättre, allt från eldrivna virkesbilar till högt förädlade plantor. Det gäller att förklara och tala om det. Att låta klimatet vara en tydlig och varudeklarerad del av skogsbruket och dess produkter

Läs mer: 

Angeläget att fånga helheten i förslaget

Jag önskar mig en mötesagenda för skogsägare