Ovetenskapliga förslag löser inte matens hållbarhetsutmaningar
Våra medlemmars hållbarhetsinsatser behöver ges bättre förutsättningar att öka, i stället för att undermineras av ogenomtänkta policyförslag, skriver Palle Borgström och Björn Hellman.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
På DN Debatt yrkar Nordiska ministerrådet för att ”Hela Norden borde införa skatter på kött och socker”. Det anser LRF och Livsmedelsföretagen är helt fel väg att gå. Sverige behöver helhetslösningar som säkrar vår livsmedelsberedskap, minskar klimatpåverkan och bidrar till att förbättra folkhälsan. Politiska beslut måste vara förankrade såväl i vetenskapen som i verkligheten, till skillnad från de förslag som Nordiska ministerrådet lägger fram. Flera av förslagen syftar till att minska klimat- och miljöpåverkan genom att minska produktionen inom EU och i Norden. Om de genomfördes skulle de få motsatt effekt och leda till ökade utsläpp.
Sedan många år tillbaka arbetar Sveriges lantbrukare och livsmedelsproducenter med att skapa världens antagligen mest hållbara och hälsosamma livsmedelssystem. Nu lägger vi även stor kraft på att göra systemet motståndskraftigt inför kommande kriser. Våra medlemmars hållbarhetsinsatser behöver ges bättre förutsättningar att öka, i stället för att undermineras av ogenomtänkta policyförslag.
I sin rapport blandar Nordiska ministerrådet ihop globala utsläppssiffror med svenska och nordiska. Globalt står livsmedelsproduktion för ca 30 procent av utsläppen men i Sverige och i flera av våra nordiska grannländer är det knappt hälften, närmare 14 procent. Det är ett kvitto på hur långt vi har kommit i vårt hållbarhetsarbete och vi arbetar hårt för att få ner den siffran ytterligare. Det är inte konstigt att ministerrådets förslag är så verklighetsfrämmande när de utgår från en så felaktig bild.
Till skillnad från ministerrådet vet vi vad som händer om man inför en köttskatt: priset på kött stiger vilket driver konsumtionen mot de billigaste alternativen med den sämsta hållbarhetsprestandan. Ett effektivt sätt att slå ut svenska köttproducenter och en stor del av vårt moderna lantbruk. Det vore även ett hårt slag mot den viktiga biologiska mångfalden på landets betesmarker. Förslaget om minskad köttkonsumtion riskerar också att slå mot de grupper som bör konsumera mer kött för att minimera risken för järnbrist. Kött är en viktig järnkälla, speciellt för barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder.
Nordiska ministerrådet vill även höja skatten på socker. Sockerskatt dras med samma problem som många andra punktskatter på livsmedel: det finns ingen solid vetenskaplig evidens för att skatten ger de hälsoeffekter man säger sig vilja uppnå. Att många länder har infört en viss skatt, till exempel en sockerskatt, är inte ett bevis på att skatten ger några hälsoeffekter. Den minskade konsumtionen av socker från läsk som Nordiska ministerrådet efterlyser har dessutom redan skett. Konsumtionen av sockersötad läsk i Sverige har sjunkit med nästan 50 procent sedan 2003 och idag utgör sockerfri läsk 53 procent av försäljningen. Helt utan sockerskatt.
Det finns mycket annat att bemöta i ministerrådets artikel men till rådet och andra beslutsfattare vill vi säga: utopiska, ovetenskapliga förslag kommer inte ge de resultat ni vill ha. Ge i stället livsmedelsbranschen i de nordiska länderna bättre förutsättningar att producera mer mat med ännu högre ambitioner. Det kommer göra skillnad på riktigt.
Palle Borgström, Förbundsordförande LRF
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen