Omställningen till ett mer klimatnyttigt skogsbruk går långsamt. Det beror på kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister, menar ekologen Maartje Klapwijk och idéhistorikern Erland Mårald.
Maartje Klapwijk, SLU, och Erland Mårald, Umeå universitet, har lett en tvärvetenskaplig forskargrupp inom Future Forests som gått på djupet med frågan om varför skogens roll i klimatomställningen inte realiseras trots stora förhoppningar.
Enligt forskarna krävs att alla drar sitt strå till stacken för att klimatanpassat skogsbruk ska göra någon skillnad, men om det är oklart för skogsägare vad de ska göra och vad andra skogsägare kommer att göra, får det många att tveka även om viljan finns.
– Brist på handling påverkas av sådant som instabil marknad, otydlig politisk riktning, kostsam hantering, konkurrerande lösningar, åsiktsskillnader och oklara framtidsutsikter, säger Erland Mårald i ett pressmeddelande.
Forskarna konstaterar också att det fortfarande finns kunskapsluckor. Det finns till exempel ingen tydlig vetenskaplig samsyn kring hur stor klimatnytta biomassa från skogen kan göra och hur pass omfattande de negativa miljöeffekterna kan vara.
– Bioenergifrågan är intressant som exempel, säger Maartje Klapwijk. Vi kan se att det är en kombination av strategiska utmaningar, institutionella brister, kunskapsluckor och kolliderande värderingar som påverkar hur bioenergin får genomslag.
En skogsägare som funderar på att bidra till energiomställningen genom att satsa på bioenergi har att förhålla sig till rådande skogs- och miljölagstiftning, certifieringsstandarder, en outvecklad och osäker framtida marknad och olika värderingar om det är hållbart eller inte att använda skogen för energiändamål.
– För att hantera frågan effektivare borde vi på ett samlat sätt väga in alla dessa aspekter. Mitt stalltips är att om inte de som styr tar tydlig ställning i någon riktning så kommer inget att hända, säger Maartje Klapwijk.
