”Ökad mullhalt leder även till ökad lönsamhet”

Det är med stort intresse som vi läser SLU-forskarnas debattartikel i Land Lantbruk om vikten av kolinlagring och minskningen av växthusgaser. De biologiska förutsättningarna för kolinlagring inom jordbruket är en viktig del i jordbrukets framtida klimatarbete.

Högre skördar

Vi vill dock även lyfta fram att kolinlagring inte bara är bra för klimatet, utan i ett förlängt perspektiv även för jordbrukets lönsamhet. En ökad mullhalt genom ökad inlagring av kol kan ge högre skördar och gynnar därmed jordbrukarens ekonomi. Det har vi på Greppa Näringen sett i vår sammanställning av nästan 500 utförda rådgivningar på temat ”mullhalt och bördighet” mellan 2008 och 2018.

Enkla åtgärder

Med relativt enkla åtgärder kan jordbrukaren höja mullhalten genom ökad inlagring av kol och få ekonomiska fördelar i form av bördigare jordar. Vår sammanställning visar att det på alla gårdar som ingår i materialet finns både vilja och potential att öka kolinlagringen; på hälften av gårdarna med så mycket som 400 kilo kol per hektar och år i snitt.

Skördeökning på 5 procent

Det innebär ofta skördeökningar på mer än 5 procent i växtföljden på jordar med mullhalter under 3,4 procent och på tio års sikt. Precis som forskarna skriver är potentialen störst på växtodlingsgårdar med stor andel spannmålsodling och måttlig mullhalt i jorden.

Nya metoder viktiga

Fånggrödor, tillförsel av stallgödsel och skörderester som lämnas kvar på fältet är exempel på åtgärder på gårdsnivå. I pressade tider är det viktigt att lyfta fram att jordbrukets klimatarbete genom exempelvis bättre kolinlagring går hand i hand med ökad lönsamhet och bättre konkurrenskraft. För att vi ska klara omställningen måste vi ta till oss av nya metoder som gynnar klimatarbetet och samtidigt den enskilde jordbrukarens ekonomi.

Emma Hjelm, Jordbruksverket

Stina Olofsson, Jordbruksverket

Tove Mellgren, LRF

Greppa Näringen